En av dem som menar det kanske är så är den danske professorn Oluf Borbye Pedersen vid The Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research. I februari i år fick han en och en halv miljon euro i EU-anslag för att undersöka saken.
Skillnader i tarmfloran
- Vi ska studera 700 danskar som nyligen diagnostiserats för höga blodsockernivåer och de ska jämföras med en kontrollgrupp med normala sockervärden. En serie undersökningar ska utföras det kommande året, säger Oluf Borbye Pedersen.
- Bland annat om individer med hög risk för typ 2 diabetes har en speciell sammansättning på den bakteriella tarmfloran, tillägger han.
Vandrande bakteriekolonier
En stor internationell forskargrupp i projektet MetaHIT-konsortiet har kartlagt bakteriefloran hos människan. En av forskarna är Jeroen Raes, professor från Vrike Universitet i Bryssel.
- I princip är vi vandrande bakteriekolonier och vi har redan spännande resultat vad gäller skillnaden mellan friska och sjuka individer. Tarmfloran är avgörande för vår hälsa. Vi lever i sträng symbios med bakterierna, säger han till BBC.
Jämfört feta och normalviktiga barn
I en ny studie rapporterade belgiska forskare vid universiteten i Hasselt och Antwerpen att visa bakterier i kombination med lågt intag av proteiner ökade risken för barnfetma.
De har analyserat bakterieinnehållet i avföringen hos 26 feta barn och jämfört med 27 normalviktiga barn i åldrarna sex till 16 år och de fann avgörande skillnader.
Forskarna fann att proportionerna av visa bakterier skilde sig åt mellan de båda grupperna.
Motsatta proportioner
Hos de feta barnen var förhållandet mellan bakteriegruppen Bacteroides fragilisto och Bacteroides vulgatus tre till ett. Hos de normalviktiga tvärtom, ett till tre. Graden av fysisk aktivitet verkar inte ha påverkat bakteriefloran i tarmen.
”Våra resultat pekar på att låg koncentration av bakteriegruppen fragilisto i kombination med lågt proteinintag bidrar till fetma hos barn.” konstaterar forskarna.
Om deras resultat bekräftas i kommande större studier finns det olika metoder att försöka ändra sammansättningen av den bakteriella tarmfloran till det bättre, till exempel med ändrade kostvanor eller med att regelbundet inta probiotika.
Mjölksyrebakterier
Ett exempel är den forskning Caroline Karlsson, doktorand i Livsmedelshygien vid Lunds Tekniska högskola, arbetar med.
Hon har i djurförsök visat att råttor som fick mjölksyrebakterier inte gick upp lika mycket i vikt som andra råttor trots att de åt samma mängd mat (se länk nedan).
Det finns även experiment som visar att feta försöksdjur går ned i viktig om de ”får” tarmbakterier från normalviktiga. En liten undersökning som påminner om dem är även utförd på överviktiga människor
Text: Tord Ajanki