Jennie Wickengren
Typ 2-diabetes - kanel, gurkmeja och grönt te
I dagens välfärdsländer är typ 2 diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar ett växande problem. Dessa följdsjukdomar av ett ohälsosamt leverne är mycket kostsamma, dels för samhället men även för individen.
Här skriver Jennie Wickenberg om sin forskning för att ta reda på om kanel, gurkmeja eller grönt te kan vara gynnsamt vid typ 2 diabetes.
En enkel kostbehandling som minskar nivån av cirkulerande blodsocker skulle kunna minska risken för dessa välfärdssjukdomar. Här skriver Jennie Wickenberg själv om sin forskning.
Orsaken till typ 2-diabetes är nedsatt insulinkänslighet. Det innebär att insulinet inte längre fungerar lika effektivt i muskler, lever och fettvävnad. Sockret i blodet behövs för att muskler, lever och fettvävnad ska kunna fungera. För att sockret ska kunna komma in i cellerna behövs insulin.
Nedsatt insulinkänslighet medför att sockermolekyler stannar kvar i blodbanan. Till
slut leder detta till att sockret reagerar med röda blodkroppar och blodfetter, som i sin tur fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så småningom resulterar i åderförkalkning.
IGT (Impaired glucose tolerance) är ett tillstånd där individen har lätt förhöjda blodsockernivåer i fasta och efter en sockerbelastning. IGT anses vara en stor riskfaktor för utveckling av diabetes och räknas därför som ett förstadium till diabetes.
Huvudsyftet med denna avhandling var att försöka finna kost som är hälsofräm-
jande, framförallt avseende diabetes, i både förebyggande syfte men även för att minska komplikationer till följd av diabetes.
Gurkmeja
Gurkmeja har tidigare, framförallt i studier med möss, uppvisat egenskaper som främjat insulinkänslighet. Det aktiva ämnet i gurkmeja heter curcumin och i djur-
försök har man sett att curcumin påverkar, via en rad olika mekanismer, insulinkänslighet och blodfetter. Inga kliniska studier var tidigare gjorda på människor och vi ville undersöka om gurkmeja sänker blodsocker- och insulinnivåer.
Studie I
Fjorton friska individer serverades en glukosbelastning med kapslar med gurkmeja ena gången och utan gurkmeja nästa gång. Blodsocker och insulin mättes varje 15:e
minut upptill 150 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i blodsockernivå uppmättes men gurkmeja gav ett betydande högre insulinsvar.
I cellstudier har man funnit att curcumin i gurkmeja påverkar bukspottskörtelns celler till att utsöndra insulin. I vår studie fick vi ett högre insulinsvar men ingen
skillnad i blodsocker, vilket kan anses märkligt.
Men i friska individer är sockernivån i blodet mycket välreglerat och korrigeras snabbt vid tendens till lågt blodsockervärde. Förmodligen var detta en del av förklaringen. Det behövs fler humana studier då vår var en liten studie med en mätmetod som endast utskilde den direkta effekten på insulin och blodsockersvar. Problemet med gurkmeja och curcumin, är att kroppens upptagningsförmåga är extremt låg och därför behövs stora mängder för att uppnå hälsofrämjande effekter. Stora mängder av gurkmeja är omöjligt att inta, på grund av sin smak och konsistens, och gurkmeja förlorar därmed sin plats som kostbehandling.
Grönt te
Många studier har genomförts med fokus på grönt te och dess antioxidanta egen-
skaper. Avseende grönt te och dess effekt på insulinkänslighet har resultaten varit
motstridiga. Grönt te innehåller antioxidanter som kallas för katechiner. För att öka insulinkänslighet är den mest aktiva katechinen den s.k. epigallokatechin gallate. Vi
ville undersöka om grönt te kan påverka insulinkänsligheten men även mättnads-
graden.
Studie II Fjorton friska försökspersonerna serverades en måltid bestående av 50 g kolhydrater med ena gången grönt te och andra gången varmt vatten. Blodsocker och insulin mättes varje 15:e minut upptill 120 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i insulinnivå uppmättes men en betydande skillnad i blodsockersvar samt mättnadsgrad uppmättes där grönt te gav ett högre blodsockersvar samt en längre mättnadskänsla.
Resultatet blev delvis i motsats till vad vi hade förväntat oss. Blodsockersvaret var högre vid intag av grönt te jämfört med referensen men individerna kände en högre mättnadsgrad. Det finns studier som försökt hitta orsaken till det förhöjda blodsockersvaret genom att testa att ge grönt te vid olika tidpunkter. Grönt te har då primärt haft en sänkande effekt på blodsockret men efter tid har lodsockersvaret stigit. Spekulationer kring grönt te och dess effekt på olika vävnader har påbörjats men ännu är detta oklart.
Aptit och mättnad är komplext och involverar många organ i kroppen. I vår
studie fick vi signifikant högre mättnadsgrad, där förklaringen förmodligen är mul-
tifaktoriell. Grönt te och dess aktiva substans har i cellstudier påverkat hjärnan och aptitcentrat men humana studier har gett olika resultat. Vår studie var liten samt
mätte endast den direkta effekten, således behövs det dels långtidsstudier men även ett högre deltagarantal
Kanel
I tidigare cell- och djurstudier har antioxidanter från kanel visat sig öka blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten. Om kanel skulle kunna hjälpa till att höja insulinkänsligheten, så betyder det alltså att kanel indirekt skulle kunna minska uppkomsten av åderförkalkning.
Intresset för kanel och dess effekt hos patienter med typ 2 diabetes blev stort efter
en studie i Pakistan, där patienterna fick en betydande sänkning av både blodsocker och blodfetter efter ett intag av kanel.
I västvärlden har studier med motstridiga resultat redovisats, vilket har resulterat i olika hypoteser. En hypotes anses vara att patienter med typ 2 diabetes i västvärlden är mycket väl behandlade och har inte samma nytta av ett intag av kanel. En annan hypotes att det är stor variation avseende kanelsorter, dosering samt behandlingslängd.
Vår forskargrupp har i tidigare studier på människor visat att ett intag av 6 gram (engångsdos) av ”vanlig” kanel (sorten Cassia) sänker blodsockersvaret signifikant jämfört med placebo. I studien fick försökspersonerna äta risgrynsgröt utan kanel ena gången och med kanel andra gången. Neutral risgrynsgröt har ett GI (glykemiskt index) på 100, men med 6 g kanel sänktes detta till 56.
Cassiakanelen innehåller ett ämne som heter koumarin, som enligt vissa anses vara skadligt för levern vid för höga doser. Därför beslutade vi oss för att genomföra en studie med en annan kanelsort, Ceylonkanel, som innehåller lägre halter koumarin. I cellförsök har båda sorterna av kanel visat upp positiva effekter på insulinkänsligheten.
Studie III Tio individer med försämrad sockeromsättning (IGT) serverades en glukosbelastning med kapslar med Ceylonkanel ena gången och utan Ceylonkanel nästa gång. Blodsocker och insulin mättes varje 15:e minut upptill 180 minuter efter intag. Ingen statistiskt säkerställd skillnad i blodsocker- eller insulinnivå uppmättes.
Ceylonkanel innehåller låga doser av koumarin och vissa studier tyder på att det
är just koumarin som har positiva egenskapen att motverka diabetes, vilket kan
förklara vårt resultat. Koumarins gifteffekt på levern har varit omdiskuterat och
ifrågasatt.
Studier avseende Cassiakanel har även fått motstridiga resultat och dess effekt på insulinkänslighet har tidigare bekräftats med indirekta mätmetoder. En direkt
mätmetod av insulinresistens är euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (förklaras
nedan). Vi ville verifiera hypotesen (med hjälp av clamping) att Cassiakanel ökar
insulinkänsligheten hos patienter med nedsatt insulinkänslighet samt att den inte
påverkar levern.
Vid euglykemisk hyperinsulinemisk clamp är patienten fastande och en nål sätts
i vardera armen. I den ena armen kopplas ett insulindropp, och mängden insulin beräknas utifrån patientens kroppsyta. I den andra armen kopplas ett 20 % socker
dropp. Under de första 10 minuter justeras insulinet enligt en speciell beräkning så kallad ”insulintrappa” och följs därefter av en underhållsdos i 120 minuter beräknat på 80 mU/m kroppsyta/min.
Målet är att hålla blodsockernivån konstant, på en normal fastenivå på ca 5,0
mmol/L. För att uppnå detta tas blodsockermätningar var 5:e minut och hastigheten av tillsats socker justeras genom att öka eller minska sockerdroppet.
Dropphastigheten av socker de sista 60 minuterna av undersökningen fungerar som ett mått på individens insulinkänslighet.
En individ som har en normal insulinkänslighet kräver större mängder socker för att hålla sockernivån normal. Däremot kräver en individ som har en nedsatt insu-
linkänslighet nästan inget socker, vilket tyder på insulinresistens.
Studie IV I studie IV ingick 21 individer med IGT, med 10 respektive 11 personer i varje grupp. Matchade i ålder, kön och BMI, jämfördes grupperna efter ett intag
av kapslar motsvarande 6 gram Cassiakanel två gånger om dagen med placebokapslar.
Försökspersonerna följdes under 12 veckor. Förändring av BMI, blodfetter, lever-
prover, blodsockersvar mättes fastande vecka 0, v 6 och v 12. Förändringar i insulinresistens mättes med hjälp av euglykemisk hyperinsulinemisk clamp (se ovan). Inga statistiskt säkerställda skillnader i insulinkänslighet eller leverprover uppmättes.
Trots höga doser cassiakanel såg vi ingen förändring avseende insulinkänsligheten, men dock inte heller någon förändring i leverprover. Det finns vissa studier som
har påvisat positiva resultat mot diabetes vid behandling med Cassiakanel och andra som inte har kunnat påvisa detta. Vad denna skillnad beror på är oklart men i nuläget finns det inget bevis, utifrån våra studier, att behandla med varken Cassia- eller Ceylonkanel för att motverka diabetes.
Text: Jennie Wickenberg
Bild: Dreamstime