- Helt nytt var att vi kunde visa att för varje barn som insjuknar i typ 1-diabetes insjuknar två vuxna i samma typ. Det är alltså en stor grupp vuxna som insjuknar i det som vi förr kallade för barndiabetes, säger Maria Thunander, överläkare vid medicinkliniken i Växjö, Landstinget Kronoberg som nu doktorerar vid Lunds universitet. Här skriver hon själv om sin forskning.

Diabetes är en livslång kronisk sjukdom som före upptäckten av insulin 1922 ledde till döden inom 0-5 år från debuten vid ungdomsdiabetes, och inom ca 5-20 år vid åldersdiabetes.  Användningen av insulin ändrade detta helt. Istället blev långtidskomplikationer ett hot som förkortade och påverkade livet.

Skadar på små och stora kärl

Förutom svåra infektioner handlar det om småkärlskomplikationer drabbande bland annat  ögonen (retinopati) som ofta ledde till blindhet, livshotande njurpåverkan (nefropati) och nervpåverkan (neuropati) som bidrar till problem från flera kroppsdelar. Storkärlskomplikationer i form av hjärtinfarkt, stroke och om det drabbar benen ger risk för sår och amputation, är allra vanligast vid åldersdiabetes, men allt detta drabbar också många patienter med ungdomsdiabetes.

Ökar kraftigt i världen

Båda typerna av diabetes beskrivs i ett världsperspektiv öka mycket kraftigt i hela världen. Samtidigt har från några få ställen, bland annat norra Sverige och Danmark, rapporterats avstannande ökning.
Trots detta drabbas ett stort antal individer och förutom mycket individuellt lidande medför det också höga sjukvårdskostnader, där vård finns att få. På grund av de stora konsekvenserna för folkhälsan förklarade WHO 2006 diabetes tillhöra de sjukdomar i världen som ska bekämpas, behandlas, och bedrivas forskning kring med allra högsta prioritet.

Antikroppar signalerar autoimmunitet

Under 1970-talet upptäcktes att patienter med typ 1 diabetes hade antikroppar riktade mot de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, som var typiska för den inflammatoriska processen i dessa celler, och utmärkande för så kallad ungdomsdiabetes eller typ 1. Mellan 80 och 90 procent av barnen som nyinsjuknar i diabetes har dessa pankreatiska (bukspottkörtelrelaterade) antikroppar ICA och/eller GADA.

LADA – en blandform

När man senare analyserade dessa antikroppar hos personer med typ 2 diabetes visade det sig att fem till tio procent av dessa hade antikroppar som vid typ 1 diabetes. Denna typ av diabetes kallade man LADA (latent autoimmune diabetes in adults).
Dessa patienter blev oftast insulinkrävande inom tre år till skillnad från vanliga typ 2 patienter som klarar sig längre med kost och tabletter.

Registrerade alla i Kronoberg

Det är generellt ont om studier kring insjuknande i diabetes hos vuxna, så kallad incidens, och därför gjorde vi en registrering av alla vuxna som nyinsjuknade i diabetes i Kronobergs län under tre år.
Detta avhandlingsarbete och studie I handlar mycket om hur stora andelar av vår befolkning i Kronoberg, jämfört med andra befolkningar, barn, ungdomar, vuxna, i olika åldersgrupper, i olika länder och delar av världen insjuknar årligen i all diabetes, och i någon av de stora huvudgrupperna, typ 1 (ungdoms-) och typ 2 (ålders-).
Sådan information är viktig dels för att möta informationsflödet om stora ökningar i andra delar av Europa och världen, dels för att kunna planera resursbehov inom sjukvården nu och i framtiden, och på samhällsnivå behov av förebyggande åtgärder inom folkhälsoarbetet.

Diagnosen inte självklar

I det andra delarbetet har vi jämfört hur kliniska data som ålder och fetma beskrivet i BMI  jämfört med mätning av C-peptid kan identifiera de diabetespatienter som har en autoimmun diabetes. Det visar sig att C-peptid är bättre än både ålder och BMI, men att det fortfarande är många som har hög C-peptid trots att de har en autoimmun diabetes.

Lägre egen insulinproduktion

Vi fann att de antikroppspositiva i genomsnitt hade lägre nivåer av C-peptid än de icke antikroppspositiva, och att de hade lite lägre genomsnittligt BMI, men fortfarande inom överviktsområdet, vilket betyder att en snabb blick på patienten inte kan avgöra diabetestyp.
Slutsatsen är därför att man bör analysera C-peptid och ännu hellre både det och GAD-antikroppar om man inte är helt säker på vilken typ av diabetes patienten har.

Insulinbehandling tidigt i förloppet

Djurförsök och två japanska rapporter har visat att om man sätter in insulinbehandling tidigt i förloppet av autoimmun diabetes så bevarar man bättre den egna kvarvarande insulinproduktionen.
För att testa detta behandlades hälften av en grupp LADA-patienter med insulin medan resten fick konventionell behandling bestående av kost och motion med eller utan tablettbehandling. Vi följde dessa patienter under tre år med regelbunden testning av egen insulinproduktion och medelblodsockerkoncentration. Vi kunde under dessa tre år se att insulinproduktionen sjönk hos alla och vi kunde inte se någon skillnad hos de som hade fått tidig insulinbehandling. Dock var deras blodsockerreglering lite bättre jämfört med tablettbehandlade.

Komplikationer från rörelseapparaten

Sena diabeteskomplikationer som drabbar andra organ kommer efter ett antal år med diabetessjukdomen. Vanliga komplikationer drabbar ögon, njurar, nerver och blodkärl. Den sistnämnda komplikationen ger upphov till hjärtinfarkt, stroke och kallbrand i benen. Man vet också att besvär från rörelseapparaten är vanligare hos diabetiker.
I den fjärde studien undersökte vi detta hos unga patienter med typ 1 diabetes, inte äldre än 20 till 30 år, som haft sin sjukdom 3-30 år. Vi fann att det var lika vanligt att ha komplikationer från rörelseapparaten som att ha ögonbottenförändringar. Hos unga kvinnor som haft diabetes 20-30 år var frekvensen av båda dessa komplikationstyper 70 procent.

Analys av antikroppar viktigt

Våra slutsatser är att insjuknandet i diabetes är högt i Sverige och högre än tidigare beskrivet. Antalet som nyinsjuknar i autoimmun diabetes, det vill säga i egentlig mening typ 1 diabetes är  dubbelt så många bland vuxna som bland barn.
Insjuknandet i typ 1 hos vuxna kan ofta inte säkert diagnostiseras utan analys av antikroppar eftersom många inte skiljer sig åt kliniskt i början av sjukdomen. Dock vet man från andra studier att insulinproduktionen sjunker inom tre till sex år i de flesta fall, och insulinbehandling blir nödvändig.

Bättre sockerkontroll med insulin

Tidigt insatt insulinbehandling tycks inte säkert påverka förloppet av hur insulinproduktionen sjunker. Däremot fann vi tecken på att det gav bättre sockerkontroll, något man vet är förknippat med minskad utveckling av diabeteskomplikationer.
Komplikationsrisken är starkt beroende av hur lågt blodsockret är över tid, något som kan mätas med långtidsblodsockervärdet, HbA1c. Förutom redan kända sekundära senkomplikationer till diabetessjukdomen är besvär från rörelseapparaten vanligare än vad som varit känt hittills.

Text: Maria Thunander


Maria Thunanders doktorsavhandling, som är skriven på engelska, heter: Diabetes mellitus in Adults - Aspects of Incidence, Autoimmunity and C-peptide