Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sofia Enhörning

Vasopressin viktig länk mellan diabetes och hjärt- kärlsjukdom

Vasopressin är mest känt som ett hormon som reglerar kroppens salt-vätske-balans via effekter i njuren. Idén att undersöka vasopressin-hormonets kopplingar till metabola sjukdomar såsom diabetes och övervikt kom från japanska experiment på möss där man funnit att vasopressin påverkar kroppens fett- och sockeromsättning.
Här skriver Sofia Enhörning själv om sitt avhandlingsarbete.

Det har tidigare varit svårt att studera vasopressin i stor utsträckning eftersom tillförlitliga mätmetoder av proteinet har saknats och halveringstiden i blodet är mycket kort. En ny metod är nyligen utvecklad för att enkelt uppskatta blodets innehåll av vasopressin, och går ut på att istället mäta ett protein som bildas samtidigt som vasopressin, s.k. copeptin.  Nivåerna av copeptin i blodet speglar kroppens vasopressin-frisättning. 

Copeptin i upptinade blodprover

Malmö-kost-cancer-studien utgörs av 30447 slumpvis utvalda malmöbor som mellan 1991 och 1996 lämnade blodprover och DNA-prov, genomgick mätning av vikt, längd och blodtryck och besvarade ett utförligt frågeformulär som bland annat behandlade medicinering, motionsvanor och kostvanor. Av dessa utgör 6103 individer den så kallade hjärt-kärl-kohorten. Dessa individer genomgick förutom den basala undersökningen och frågeformuläret även en ultraljudsundersökning av de stora halskärlen och lämnade fasteblodprover. I upptinade blodprover från stora delar av denna hjärt-kärl-kohort uppmättes copeptin. Delar av de 6103 individerna har ca 16 år senare återundersökts med bland annat vikt, längd och fastande blodprover.

Nationella och regionala register

Med hjälp av nationella och regionala diabetesregister, samt med hjälp av återundersökningen, har vi kunnat studera vilka individer som har utvecklat diabetes och övervikt, och relatera detta till deras copeptin-nivåer 16 år tidigare. Vi har även undersökt hur individernas sjukdomsbild påverkas av genetiska varianter i två gener som kodar för vasopressin-receptorer, det vill säga de proteiner som vidarebefordrar signaler från vasopressin.
Vi undersökte i studie I variation i generna som kodar för den vasopressin-receptor som benämns 1a. Vi fann att en specifik genvariant ledde till att de individer som bar denna variant hade förhållandevis högre sockernivåer i blodet och, om de samtidigt åt mycket fett i relation till övrigt matintag, så hade de även ökad risk för diabetes. Dessa egenskaper var mycket lika de egenskaper som i japanska studier uppvisades av specialdesignade möss som sedan födseln saknade vasopressin-receptor 1a.

Copeptin förutspår framtida diabetes

I studie II visade vi att nivån i blodet av vasopressin, mätt som copeptin, förutspår framtida diabetes. Vi fann att copeptin förutspår framtida diabetes långt innan blodsockret börjar stiga. Höga copeptin-nivåer var förenat med en mellan 2 och 3.5 gånger så hög risk att insjukna i diabetes jämfört med låga copeptin-nivåer. Copeptin var ett bättre mått på diabetesrisk hos de personer som vid studiestarten hade ett helt normalt fasteblodsocker än hos de som hade gränsvärdesförhöjt fasteblodsocker. Sambandet mellan copeptin och framtida diabetes var helt oberoende av kända riskfaktorer för diabetes såsom blodsockernivå, insulinresistens, övervikt, ärftlighet, inflammation, blodfetter, högt blodtryck, ålder och rökning.

Kopplingar till högt blodtryck och fetma

I studie III och IV fann vi att högt copeptin var kopplat inte bara till diabetes, utan även till andra sjukdomar som ingår i det syndrom som brukar kallas för metabola syndromet, nämligen högt blodtryck, fetma, bukfetma och generell inflammation. Med hjälp av data från återundersökningen fann vi också att högt copeptin förutspådde framtida bukfetma och påverkade njurfunktionen.         Studie V var ytterligare en genetisk studie. Denna gång undersökte vi genetisk variation i den vasopressin-receptor som benämns 1b. Vi fann att de som ärvde en viss genvariant i denna receptor hade ökad risk för att utveckla övervikt.  

Produktionen ökar vid stress

Vasopressin produceras i hjärnan och ökar exempelvis vid olika former av stress. En möjlig förklaring till våra fynd är att vasopressin aktiverar och förstärker effekten av andra stresshormoner som kan bidra till både diabetes och viktuppgång. Copeptinets förmåga att förutspå framtida diabetes var bäst hos människor med fullständigt normala blodsockernivåer, och vi tror att mätning av copeptin i blodet i framtiden kan användas för att tidigt hitta friska människor med hög risk för diabetes. Vi kommer därför nu att studera om man kan förebygga övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar genom att på ett tidigt stadium dämpa vasopressin-effekterna i kroppen. Intressant nog finns det redan läkemedel som blockerar vasopressinets effekter och används vid behandling av salt-vätske-rubbningar och hjärtsvikt. Dessutom har ett flertal livsstilsfaktorer såsom exempelvis motion och vattenintag visats påverka kroppens vasopressin-frisättning.

Ökad risk för diabetes

Sammanfattningsvis så har vi visat att det finns många kopplingar mellan det salt-vätske-reglerande hormonet vasopressin, dess receptorer, och dålig socker- och viktkontroll. Vi har funnit att nivån av copeptin, en vasopressin-markör, förutspår både framtida diabetes och viktuppgång. Övervikt ökar risken för både diabetes och hjärt-kärsjukdomar. Diabetes ökar kraftigt risken för hjärt-kärlsjukdomar, men sänkning av blodsockret har inte visats minska risken för hjärt-kärldöd.  Eftersom höga copeptin-nivåer tidigare har visat sig vara kopplat till prognos vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt tror vi att vasopressin är en viktig och potentiellt behandlingsbar länk mellan övervikt, diabetes och dess viktigaste komplikation, hjärt-kärlsjukdom.

Text: Sofia Enhörning