Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Carl-Johan Östgren

Typ 2-diabetes och högt blodtryck

Typ 2 diabetes är en av världens vanligaste och snabbast ökande kroniska sjukdomar. Sjukdomen är smygande och ger ofta inledningsvis inte några särskilda symptom. Den kan därigenom förbli oupptäckt under många år. Typ 2 diabetes är dock en allvarlig sjukdom; överdödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är fyra gånger högre hos patienter med typ 2 diabetes än hos dem som inte har sjukdomen.

Långsam debut

ör att kroppen ska kunna ta hand om och omsätta socker (glukos) behövs insulin som produceras i bukspottkörtelns betaeller. Typ 2 diabetes föregås ofta av att kroppens vävnader inte är optimalt mottagliga för insulinets egenskaper. Man brukar då tala om insulinresistens. Initialt, och kanske så länge som i flera decennier, klarar betacellen att kompensera för den nedsatta känsligheten för insulin genom att öka insulinproduktionen. Så småningom förmår dock betacellerna inte producera så mycket insulin som behövs för att motverka insulinresistensen. Då stiger blodsockerhalten successivt och diabetessjukdomen blir manifest.

Mer än hälften har högt blodtryck

Typ 2 diabetes uppträder ofta tillsammans med kroniskt förhöjt blodtryck (hypertoni) och även med förhöjda blodfetter, övervikt och äggvita i urinen (proteinuri). Dessa tillstånd utgör alla var för sig riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Om flera av tillstånden finns hos en och samma individ brukar detta benämnas det metabola syndromet. I detta projekt ingår 400 patienter med typ 2 diabetes och 874 friska kontroller från Skaraborg Hypertension and Diabetes Project. De undersöktes i Skara under 1992-1994. I delarbete I visas att över hälften av patienterna med typ 2 diabetes också har hypertoni.

Det metabola syndromet

Patienterna som har typ 2 diabetes kombinerad med hypertoni uppvisar fler drag gemensamma med det metabola syndromet och insulinresistens än den grupp av typ 2 diabetiker som inte har en samtidigt förekommande hypertoni. I den sistnämnda gruppen verkar istället en primär insulinbrist orsakad av en sviktande betacellsfunktion vara den dominerande orsaken till diabetessjukdomen. Dessa resultat erbjuder en möjlig förklaring till skilda orsaksmekanismer bakom uppkomsten av typ 2 diabetes, och de tyder på att de båda patientgrupperna kan ha nytta av olika behandlingsstrategier beroende på om deras typ 2 diabetes är kombinerad med hypertoni eller ej.

Rökning skadar betacellen

I delarbete II visas att i en befolkning utan typ 2 diabetes och hypertoni hade rökande män en sämre betacellsfunktion än män som aldrig rökt. Detta fynd var oberoende av skillnader i ålder, kroppsvikt, alkoholkonsumtion och motionsvanor. Fyndet erbjuder en möjlig förklaring till det sedan tidigare kända sambandet mellan rökning och en ökad risk för insjuknande i typ 2 diabetes. I delarbete III visas att patienter med typ 2 diabetes med åren får successivt stigande nivåer av blodglukos och att detta kan förklaras med sviktande betacellsfunktion. Däremot verkade delar av det metabola syndromet såsom övervikt och insulinresistens inte förklara de successivt stigande blodglukosnivåerna.

Dödlighet

I delarbete IV följdes 400 patienter med typ 2 diabetes t.o.m. utgången av 1999 med avseende på dödlighet via Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Studien bekräftade fynd från tidigare observationsstudier där höga blodglukos- och blodfetthalter, proteinuri, samtidig förekomst av hypertoni och tidigare hjärt-kärlsjukdom var förenade med en förhöjd dödlighet i en befolkning med typ 2 diabetes. I delarbete V visades att manliga patienter med en variation i den genetiska koden för en viktig signalstruktur i cellkärnan (PPARg) som reglerar nedbrytning och lagring av fett har ett lägre diastoliskt blodtryck.

Högt blodtryck viktig faktor

Sammanfattningsvis är huvudfynden i denna avhandling att patienter med typ 2 diabetes kan uppdelas baserat på om diabetessjukdomen är kombinerad med hypertoni eller ej med skillnader i orsaksmekanismer, kliniska kännetecken och överlevnad. Vidare har både variationer i ärftlighet och livsstil viktig betydelse för sjukdomens utveckling och överlevnad hos patienter med typ 2 diabetes.

Länk till Carl Johans avhandling som har den engelska titeln "Diabetes in a Defined Population The Skaraborg Hypertension and Diabetes Project"