- Otroligt betydelsefullt. Det bästa tänkbara som kunde hända, säger Nils Wierup och berättar att pengarna innebär fem års finansiering för honom själv och minst en doktorand.
Han får forskningsanslaget för att fortsätta arbetet med att kartlägga det relativt nyupptäckta hormonet CART och dess roll i betacellernas insulinfrisättning.
Stimulerar insulinfrisättningen
CART (cocaine- and amphetamine-regulated transcript), som produceras framför allt i hjärnan och regleras av bland annat kokain och amfetamin, upptäcktes i mitten av 1990-talet av forskare i USA.
Lundaforskarna var först i världen med att visa att CART också spelar en viktig roll för de insulinproducerande betacellernas funktion.
- Framför allt har vi sett att CART, i kombination med hormonet GLP-1, kraftigt stimulerar insulinfrisättningen, säger Nils Wierup.
Celler från råttor
Tarmhormonet GLP-1 är utgångspunkt för de senaste läkemedlen mot diabetes.
- Eftersom GLP-1 har en så starkt stimulerande effekt på insulinfrisättningen blev vi överraskade av att CART ytterligare kunde stimulera frisättningen. Den största effekten såg vi i celler från råttor med diabetes.
Forskargruppen har också visat att diabetessjuka råttor har en ökad produktion av CART i betacellerna. Fyndet tolkar de som ett tecken på kroppens försök att kompensera för det ökade insulinbehovet.
Även hos människa
Gruppens senaste studier visar att CART även finns i människans betaceller, både hos friska individer och hos diabetiker.
Effekten av CART på insulinsekretion från mänsklig vävnad blir nu viktig att fastställa.
- Sannolikt spelar CART en viktig roll vid insulinfrisättningen och vår fortsatta kartläggning av hormonet kan på sikt leda till ett nytt sätt att behandla typ 2 diabetes, säger Nils Wierup.
Text: Tord Ajanki