- Det betyder oerhört mycket. Jag kan starta en egen forskargrupp och driva forskningsarbetet i högre fart, säger Anders Rosengren.
Det projekt han presenterade och, som i hård konkurrens med andra, vann bedömningskommitténs tycke, handlar om att fortsätta kartläggningen av mekanismen som förklarar kopplingen mellan stress och diabetes.
Exakt beskrivning
Sambandet har tidigare observerats i många studier men när Anders Rosengren som huvudförfattare publicerade sin kartläggning i tidskriften Science för mindre än ett halvt år sedan var det första gången den exakta mekanismen beskrevs på molekylär nivå.
Bättre behandling möjlig
- Upptäckten öppnar vägen för såväl en mer precis diabetesdiagnos som en behandling riktad direkt mot den bakomliggande sjukdomsmekanismen. Inte bara mot symtomen som dagens behandlingar, konstaterar Anders Rosengren.
Han kunde visa att den tredjedel av befolkningen som bär en speciell genetisk variant har extra stresskänsliga insulinproducerande celler. Hos dem försämrar stresshormonet adrenalin kraftigt förmågan att utsöndra insulin vilket gör att risken för diabetes ökar med minst 30 procent.
Återställa kapaciteten
I Science visade forskarna också att de i djurförsök helt kunde återställa insulincellernas kapacitet med ett redan existerande läkemedel.
- Målet för min forskning är helt klart patienterna, att försöka ta fram effektivare behandlingar men mycket arbete återstår innan det kan bli verklighet, säger Anders Rosengren.
Fortsätta som läkare
Det går fort för honom. Han disputerade för två och ett halvt år sedan. Blev legitimerad läkare för ett år sedan. Och författare i Science för fyra månader sedan.
- Jag tänker fortsätta arbeta halvtid som läkare men med det här penningtillskottet kan jag anställa fler medarbetare. Tempot i forskningen kommer att öka avsevärt.
Text: Tord Ajanki