Vid typ 1 diabetes angriper och förstör det egna immunförsvaret de insulinproducerande betacellerna. Diagnosen ställs först när så många betaceller dukat under att blodsockret inte längre går att kontrollera. Men en del betaceller lever fortfarande ytterligare en tid och det är dem Per-Ola Carlsson och hans grupp lyckats rädda i en första, mindre vetenskaplig undersökning.
- Vi vet att även en liten del överlevande betaceller är betydelsefulla. Blodsockret blir enklare att kontrollera eftersom cellerna automatiskt svarar med att utsöndra insulin då blodsockret stiger. Betacellerna fungerar som ett utjämnande stöd till det injicerade insulinet, säger Per-Ola Carlsson.
Fler betaceller att rädda
I undersökningen deltog 20 vuxna typ 1 diabetespatienter som hade haft diagnosen som mest i tre veckor. Så tidigt efter diagnos eftersom det finns fler betaceller att rädda då.
- Vi testade även deltagarna för att försäkra oss om att de fortfarande hade en liten egen insulinproduktion kvar.
Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper. Den ena fick behandling, den andra utgjorde kontrollgrupp. Samtliga behandlades intensivit med insulininjektioner och deras blodsocker följdes noggrant under det år undersökningen varade efter behandlingen med stamceller.
Skörd från höftbenskammen
De stamceller forskargruppen använde, så kallade mesenkymala stamceller, var patienternas egna. De skördades från höftbenskammen och odlades i laboratoriet under två till tre veckor upp till det tiodubbla antalet innan de sedan via ett dropp gavs tillbaka till patienten.
Vid några tillfällen undersöktes deltagarnas egen förmåga att utsöndra insulin som svar på en standardiserad måltid.
Mesenkymala stamceller kan utvecklas till en rad olika celltyper, framför allt olika former av bindvävs- och stödjeceller i vävnad. De har också antiinflammatoriska och immunmodulerande egenskaper.
- Från försök där en djurmodell för typ 1 diabetes användes vet vi att cellerna söker upp skadad vävnad, till exempel angripna betaceller i bukspottkörteln, säger Per-Ola Carlsson.
Bevarad eller förbättrad insulinproduktion
Ett år efter behandlingen var det dags att utvärdera försöket och sammanfatta resultaten vilket forskargruppen nu gjort i den vetenskapliga tidskriften Diabetes (se länk nedan).
- Vi hade sett att patienterna som behandlats med stamceller hade en bevarad, eller till och med en ökad egen insulinproduktion. Kontrollgruppen hade den förväntade nedgången i insulinproduktion. Dessutom hade behandlingen inte några biverkningar, konstaterar Per-Ola Carlsson och tillägger.
- Vår slutsats är att det här är en säker och lovande strategi för att hejda förstörelsen av betaceller vid typ 1 diabetes.
Ny, större undersökning
Deltagarna i underökningen kommer att följas under fem år men forskargruppen har redan startat en ny studie med fler deltagare.
- Om även den och andra studier visar lika positiva resultat kan stamcells-behandling mycket väl bli rutin vid nyinsjuknande i typ 1 diabetes. Den kan också komma att användas för att förebygga diabetes bland barn och vuxna som har en känd hög risk att insjukna.
Per-Ola Carlsson är en av forskarna i EXODIAB (Excellence Of Diabetes Research in Sweden) det strategiska forskningsområdet där diabetesforskare i Uppsala samarbetar med kollegor vid Lunds universitets Diabetescenter..
Text: Tord Ajanki
Länk till artikeln i den vetenskaplig tidskriften Diabetes
Titta på en video där Per-Ola Carlsson berättar om bakgrunden