Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

När blodsockret faller för djupt

Ungefär var femte typ 1-diabetiker och cirka var tionde med typ 2-diabetes som behandlas med insulin uppger att de har svårt att känna igen symtomen när blodsockret faller alltför lågt. Med modern diabetesbehandling har risken för blodsockerfall minskat men för många är insulinkänningarna och rädslan för detta en del av vardagen.

Det finns flera vanliga orsaker till blodsockerfall. Den vanligaste är en överdosering av insulin i förhållande till hur mycket man ätit. Också läkemedel av typen sulfonylureas, tabletter som används för att behandla typ 2-diabetes, kan orsaka djupa dippar. I forskningssammanhang brukar gränsen för ett allt för djupt blodsockerfall sättas vid 3.0 mmol/L eller lägre men de individuella upplevelserna är långt ifrån de samma för alla.

Riktigt djupa blodsockerfall är farliga om inte den drabbade får snabb och adekvat hjälp. När blodsockret sjunker för lågt reagerar kroppen med en rad symtom. Några exempel på vanliga symtom är svettningar, huvudvärk, darrningar, hjärtklappning, yrsel, muskelsvaghet, illamående, förvirring och förlorad initiativförmåga. Till sist kramper och medvetslöshet.

Kan bli värre med åren

Fysisk aktivitet ökar risken för blodsockerfall, såväl under som efter träning och den förhöjda risken kan dröja kvar under många timmar. Orsaken är att muskelarbete gör vävnaderna känsligare för insulin.

I en amerikansk studie såg forskarna ett klart samband mellan hur länge man haft diabetes. Bland de som hade haft sjukdomen i mer än 20 år hade nästan varannan en försämrad förmåga att känna igen ett blodsockerfall. Bland de som hade behandlats med insulin i mindre än tio år hade cirka 20 procent samma svårighet.
En orsak till skillnaderna är att den som har haft diabetes fler år har sannolikt också haft fler episoder av blodsockerfall vilket en annan amerikansk undersökning visade.

Även ålder spelar roll, i synnerhet om åldern innebär att den kognitiva förmågan har försämrats. Det kan innebära att symtomen från det så kallade autonoma nervsystemet (hjärtklappning, skakighet, svettning, medvetslöshet) kommer före de kognitiva symtomen (förvirring, talsvårigheter, sömnighet).

Tekniken förenklar

För många är blodsockerfall en nästan oundviklig konsekvens av diabetesmedicineringen men det har med dagens teknik för att mäta blodsocker blivit lättare att undvika många av de djupaste.
Ett sätt är att ha koll på sockernivån är att testa ofta. Om man slipper göra det med att sticka sig i fingret och klämma fram en droppe blod blir det avsevärt enklare. Modern avläsning görs utan blodspillan med en sensor på armen och en avläsare.

Också insulinpumpar som larmar om blodsockret blir för lågt (eller för högt) kan vara ett effektivt sätt att få kontroll över blodsockernivåerna. Byte av insulinsort har i flera studier visat att det blir enklare att undvika blodsockerfall, framför allt de som inträffar nattetid.