Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

LADA - i gråzonen mellan typ 2-diabetes och type 1-diabetes

Trots att diabetesformen LADA är lika vanlig som typ 1 diabetes är orsakerna bakom i princip okända.
Första gången jag kom i kontakt med LADA blev jag häpen när jag insåg hur lite som var känt om denna diabetesform, skriver forskaren Sofia Carlsson.

Hon ska med undersökningen ESTRID fylla några av de kunskapsluckor som finns om de bakomliggande riskfaktorerna för LADA.
Sofia Carlsson är docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet i Solna och leder undersökningen ESTRID (Epidemiologisk studie av riskfaktorer för LADA och typ 2 diabetes).
I ESTRID, som är den mest ambitiösa studien hittills om LADA, ska såväl miljöns som genetikens påverkan undersökas.

Autoimmun vuxendiabetes

Tidigare delades diabetes in i två former, typ 1, som framförallt drabbar barn och unga och typ 2, som framförallt drabbar vuxna.
Ny forskning talar för att denna indelning i själva verket är en förenkling och att det finns fler former av diabetes.
LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är ett exempel. I likhet med typ 1 diabetes är det en autoimmun sjukdom, vilket innebär att patienten har antikroppar mot de insulinbildande cellerna.
En skillnad är att sjukdomsförloppet är långsammare och mildare än vid typ 1. En annan är de typiska drag som hör till typ 2 diabetes, insjuknandet sker senare i livet och är vanligare hos överviktiga och fysiskt inaktiva personer.

Lika vanlig som typ 1 diabetes

ESTRID-undersökningen är en syster till ANDIS - Alla Nya Diabetiker i Skåne – (se länk nedan). I ANDIS har sju procent av alla som insjuknar LADA. Det gör sjukdomen lika vanlig som typ 1 diabetes.
LADA-patienterna i ANDIS kommer att erbjudas att delta i ESTRID. Rekrytering pågår åren 2010 till 2012.
LADA-patienterna ska jämföras med ett slumpmässigt urval av typ 2 diabetiker.

Sjukdomar och genetik

Alla deltagare får svara på frågor om deras och deras släkts sjukdomar och om den egna livsstilen.
Frågorna ESTRID ska besvara är hur vanliga riskfaktorer som övervikt, stillasittande och rökning påverkar insjuknandet i LADA jämfört med typ 2 diabetes.
Även betydelsen av allergier, infektioner, vaccinationer och matvanor ska analyseras.
I ANDIS-registret finns även genetisk information och detta gör det möjligt att studera hur genetik och livsstilsfaktorer samverkar vid utvecklandet av diabetes.

Jämförs med friska

ESTRID-deltagarna ska även jämföras med friska kontrollpersoner. De är lika viktiga, därför att utan dem kan man inte ta reda på hur levnadsvanorna skiljer sig mellan personer som utvecklat diabetes och personer som inte har diabetes.
Eftersom LADA är så outforskat och en rad olika levnadsvanor och hälsotillstånd skulle kunna vara av betydelse kommer deltagarna att uppmanas att svara på ett omfattande frågeformulär, ungefär 30 sidor
Trots det har 80 procent av dem som hittills kontaktats ställt upp och besvarat frågorna.
Sammantaget hoppas vi att vi kan samla omkring tusen personer med diabetes och mer än dubbelt så många kontroller.
Undersökningar av detta slag kräver dock tålamod, tidigast om tre år kan de första resultaten från studien förväntas.

Text: Sofia Carlsson och Tord Ajanki