Han är professor vid Albert Einstein College of Medicine i New York och en av världens främsta experter på diabeteskomplikationer. Under ett besök på Lunds universitets Diabetescenter intervjuade diabetesportalen.se honom om det begrepp han introducerat, ”spikes of hyperglycemia”, det vill säga övergående höga blodsockervärden, och dess betydelse för komplikationer vid diabetes.
Samma HbA1c fast stora skillnader
När HbA1c, medelvärdet för blodsocker under ungefär de senaste sex veckorna, introducerades var det ett stort framsteg och ett viktigt komplement till det vanliga test patienterna själva gör. Tillsammans ger de båda testen en ögonblicksbild och ett medelvärde.
- Nu när vi kan mäta blodsockernivån kontinuerligt ser vi att patienter med exakt samma HbA1c kan ha haft stora skillnader i hur mycket deras blodsockernivåer varierat under perioden. Höga och låga värden tar ju ut varandra och det visar inte HbA1c, konstaterar Michael Brownlee.
Metabolt minne
Det faktum att HbA1c inte speglar den verkliga situationen gjorde att han myntade begreppet ”spikes of hyperglycemia” för att beskriva övergående blodsockertoppar.
Till detta kopplar Michael Brownlee ett annat begrepp, ”metabolt minne”. Stora långvariga undersökningar har visat att kroppen har ett slags minne för hur blodsockret har legat.
Bättre kontroll – färre komplikationer
Ett exempel är Diabetes Control and Complications Trial (DCCT) där 1 400 unga vuxna och tonåriga typ 1 diabetiker deltog under sex år. De delades upp i två grupper som jämfördes med varandra. I den ena var behandlingen med insulin intensiv med minst tre injektioner om dagen eller med insulinpump. I den andra gruppen var behandlingen inte lika strikt.
Inte oväntat var blodsockerkontrollen bättre i den grupp som hade haft en intensivare behandling och som väntat var också diabeteskomplikationerna färre i den gruppen.
Skillnaden var så stor att det ansågs oetiskt att fortsatta. DCCT avslutades och alla erbjöds den intensivare behandlingen.
Stor nytta av de goda åren
Men uppföljningen av patienterna och registrering av komplikationer fortsatte och det var då företeelsen för metabolt minne iakttogs. Eftersom alla som hade varit med i DCCT nu hade en mer intensiv behandling försvann ganska snabbt skillnaderna i blodsockerkontroll mellan de båda grupperna.
Trots detta visade en tioårig uppföljning att den tidigare intensivbehandlade gruppen fortfarande hade stor nytta av de goda åren.
Riskerna för komplikationer var avsevärt lägre, för hjärt- kärlsjukdom 42 procent, för ögonskador drygt 70 procent lägre, för njurskador mellan 50 och 80 procent lägre.
Minst sex dagar
Forskarnas slutsats är att god blodsockerkontroll i unga år verkar vara särskilt betydelsefull och att det är svårt att stoppa utvecklingen mot komplikationer om de redan håller på att utvecklas.
- Det finns inga tvivel om att det är så men varför är det ändå då så stor skillnad i risk för komplikationer hos patienter med likvärdigt HbA1c. Det kan självklart vara faktorer som inte har med blodsockret att göra, genetiska eller andra faktorer, säger Michael Brownlee.
- Men mycket talar också för att kortvariga blodsockertoppar spelar en viktig roll, menar han och han har stöd för detta i experiment i laboratoriet och i djurförsök som han och hans forskargrupp har utfört.
De har visat att en blodsockertopp under sex timmar har en förstörande verkan i blodkärlen hos möss under minst sex dagar även om blodsockret då ligger fullständigt normalt.
Fria syrgasradikaler
Blodsockertoppen orsakar bland andra epigenetiska förändringar, en ökning av inflammationsmarkörer och en ökning av skadliga fria syrgasradikaler. Alla dessa förändringar skadar blodkärlens väggar och leder till diabeteskomplikationer i form av ögon- njur- och nervskador i de små blodkärlen och till hjärt- kärlsjukdom i de större blodkärlen.
Så till exempel finns det ett rakt samband mellan ökningen av fria syrgasradikaler och mängden svängningar i blodsockernivåer. Den är dubbelt så stor hos diabetiker jämfört med friska. Andra studier har visat att det är en fyr-faldig skillnad för mängden fria syrgasradikalen mellan de diabetiker som hade de minsta och de som hade de största svängningarna i blodsocker.
Kontinuerlig mätning och pump
Michael Brownlees forskagrupp definierar den blodsockertopp de gav mössen under sex timmar hos människa motsvarar elva mmol/l.
- De flesta typ 1 diabetiker är där uppe mer eller mindre ofta, det är nästan oundvikligt, konstaterar Michael Brownlee som vet då han själv haft typ 1 diabetes sedan barndomen.
Jämnaste blodsockerkurvan får den som använder en mätare för kontinuerlig blodsockeravläsning och en insulinpump.
- Men många kan ju eller vill inte använda den typen av hjälpmedel, säger han.
Det pågår mycket arbete med att försöka dämpa de skadliga konsekvenser som följer på blodsockertopparna med olika slags läkemedel. Idag finns det dock inga sådana behandlingar.
Text: Tord Ajanki