Graviditetsdiabetes innebär att kroppen inte klarar av att tillverka tillräckligt med insulin under graviditeten. Den här formen av diabetes går vanligtvis över efter förlossningen, men en del fortsätter att ha höga blodsockernivåer även efter graviditeten och utvecklar senare typ 2-diabetes.
Diabetesforskaren Rashmi Prasad får närmare 600 000 kronor i stöd av Hjelt Diabetes Foundation för att undersöka vilka kvinnor med graviditetsdiabetes som är i riskzonen att utveckla typ 2-diabetes.
– Kvinnor med graviditetsdiabetes har förhöjd risk att utveckla typ 2-diabetes efter graviditeten. Graviditetsdiabetes har också visat sig öka risken för typ 2-diabetes och andra kardiometabola sjukdomar hos barnet. Genom att studera graviditetsdiabetes kan vi hitta nya sätt att förebygga typ 2-diabetes, säger Rashmi Prasad, docent i genomik, diabetes och endokrinologi vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC).
Genetiska anlag för typ 2-diabetes
Rashmi Prasad använder sig av befolkningsstudier som Alla nya diabetiker i Skåne (ANDIS) för att få en bättre förståelse för varför vissa utvecklar typ 2-diabetes i samband med graviditetsdiabetes. ANDIS ligger till grund för upptäckten att det är möjligt att dela in typ 1-diabetes och typ 2-diabetes i fem undergrupper baserat på hur sjukdomen utvecklas. Forskare vid LUDC har också visat att det finns tydliga genetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna av typ 2-diabetes.
– Vi kommer att använda oss av data från ANDIS och liknande befolkningsstudier för att ta reda på om kvinnor som har haft graviditetsdiabetes har genetiska anlag som gör att de tillhör en viss undergrupp av typ 2-diabetes. En annan viktig målsättning med projektet är att ta reda på hur hälsan hos nyfödda barn till mammor med graviditetsdiabetes påverkas. Vi hoppas att kunskapen kan användas för att identifiera vilka kvinnor som löper störst risk att utveckla typ 2-diabetes efter graviditeten och utveckla förebyggande åtgärder som kan skydda både mamma och barn från att utveckla sjukdomen, säger Rashmi Prasad.
Skyddade mot typ 2-diabetes
Det andra projektet vid LUDC som får finansiering av Hjelt Diabetes Foundation leds av Sebastian Kalamajski, som studerar genernas betydelse för utvecklingen av fetma och typ 2-diabetes. Fetma leder ofta till typ 2-diabetes, men inte hos alla individer. Det finns en grupp individer som trots att de har ett högt BMI inte har ökad risk för typ 2-diabetes.
Sebastian Kalamajski ingår i en forskargrupp som har identifierat specifika platser i arvsmassan som kan kopplas till individer med fetma som inte utvecklar typ 2-diabetes. Stipendiet på omkring 350 000 kronor från Hjelt Diabetes Foundation kommer att användas för studier av två specifika gener på dessa platser i människans arvsmassa.
– De här generna tycks påverka hur många nya fettceller som bildas för att hantera kroppens näringsämnen, vilket i sin tur kan ha betydelse för fettvävnadens hälsa, säger Sebastian Kalamajski, forskare inom genetisk och molekylär epidemiologi vid LUDC.
Gensaxen CRISPR-Cas9 och liknande verktyg kommer att användas för att kartlägga funktionen av dessa gener hos personer med fetma som inte utvecklar typ 2-diabetes. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att identifiera nya behandlingar mot metabola sjukdomar.
– Vi vill förstå vad det finns för skyddande mekanismer hos gruppen som inte utvecklar typ 2-diabetes. Det verkar som om generna vi studerar är avgörande för att fettvävnaden ska hålla sig frisk, säger Sebastian Kalamajski.