Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ett enklare liv för personer med diabetes med ny teknik

En artificiell bukspottskörtel som kan gasa och bromsa insulintillförseln – så beskriver professor Johan Jendle den nya tekniken för diabetespatienter. Örebroforskaren ingår i ett internationellt forskningsprojekt och är först i Sverige att testa tekniken.

Johan Jendle. Bild: Örebro universitet
Johan Jendle. Bild: Örebro universitet
Johan Jendle. Bild: Örebro universitet

– Det går fort nu när det gäller diabetes. Stora forskningsresurser har börjat ge resultat, blanda annat nya insulin och läkemedel och bättre sätt att mäta blodsockret. Nästa stora steg är den här sortens smarta insulinpumpar, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet.

Det så kallade så kallade självjusterande insulinsystemet består av en sensor som mäter blodsockret och en pump som utifrån sensorns mätningar tillför rätt mängd insulin. USA, Kanada och sex europeiska länder, där Örebro representerar Sverige, deltar i studien. Totalt kommer 1120 patienter ingå i studien och upp till 25 av dem kommer vara från Örebro.

Våga släppa kontrollen

– Om patienter vågar släppa på kontrollen och lita på systemet kommer de inte behöva lägga lika mycket tid på sin sjukdom. Har man diabetes bör man tänka på vad man äter och att röra på sig. Det gäller ju alla människor - sensorn och pumpen kan ses som en autopilot som gör att det inte krävs lika mycket energi och tankekraft att få en bra sockerkontroll, säger Johan Jendle. 

– Och det är en autopilot som de kan lita. Vi har redan sett i studier i USA att den leder till bättre kontroll över blodsockret oavsett om du är välreglerad eller har en sämre blodsockerkontroll.

Studiens syfte är att undersöka hur effektiv pumpen är för att sänka blodsockernivån och undvika svängningar. Forskarna kommer även undersöka hur patienter upplever pumpen och om den leder till att de mår bättre. 

Studien pågår under ett års tid och det är alltför kort tid för att forskarna ska kunna se om till exempel risken för hjärt- och kärlsjukdomar, ögonskador eller mag- och tarmbesvär minskar. För detta behövs längre studier. 

Kan både gasa och bromsa

– Diabetes påverkar hela kroppen och vi tror att det här systemet genom en bättre blodsockerkontroll även minskar komplikationerna, som först kommer efter flera år. Men om vi ska kunna säga det med säkerhet behöver vi följa patienterna under åtminstone en 5-årsperiod.

Studien pågår i ett år och involvera patienter med diabetes som använder insulinpenna idag. De har typ-1 diabetes och är mellan 18–80 år. Patienterna som får det nya systemet kommer jämföras med patienter som lottas till att fortsätter använda insulinpenna.  

Olika former av insulinpumpar har funnits sedan mitten på 1980-talet. I början av 2000-talet blev de smartare och patienter kunde använda pumpen för att ta reda på hur mycket insulin de skulle ta om de skulle äta en viss mängd kolhydrater. 

Nästa stora steg var att koppla ihop pumpen med sensorer som mäter blodsockret. Vissa  sensorförstärkta pumpar kunde då även bromsa insulintillförseln om det fanns risk för lågt blodsocker, så kallad hypoglykemi. 

I och med det nya självjusterande insulinsystemet, som nu kommer att testas, kan pumpen automatiskt både bromsa och gasa insulinet om sensorernas mätningar visar att det behövs.

Källa: Pressmeddelande från Örebro universitet

Så arbetar vi med pressmeddelanden

På diabetesportalen.se återpublicerar vi pressmeddelanden från svenska universitet och högskolor. Vi har ingen möjlighet att svara på frågor om innehållet eller bedöma den vetenskapliga kvaliteten utan hänvisar till respektive lärosäte. Undantaget är pressmeddelanden från Lunds universitet. För frågor, mejla redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.