Motiveringen lyder: ”Mona har på ett engagerat sätt drivit svensk diabetologi i organisationskommittén för Diabetesforum, årligen vara med och arrangera nationella SFD-möten och genom att driva diabetesfrågor under Almedalsveckan i Visby.
Mona har varit, och är, en inspirerande och kreativ ledargestalt inom svensk diabetologi.
Mona Landin-Olsson har även bidragit stort till svensk diabetologi genom sin forskning som spänner från studier på betacells-funktion till graviditetsdiabetes. Mona har hjälpt fram ett flertal doktorander som aktiv forskare, har bland annat koncentrerat sin forskning på att tidigt identifiera biomarkörer som kan hjälpa till att identifiera patienter med ökad risk för komplikationer redan vid diagnostillfället.”
Vad är det viktigaste du åstadkommit som ordförande för SFD?
- Det har hänt mycket positivt inom diabetologin under de år som jag har varit ordförande. Diabetes har kommit i fokus inom många områden, dock helt utan min förtjänst. Det jag tycker har varit bäst och som jag bland andra kan ta åt mig äran för är att vi fått ett så bra samarbete med övriga professionella organisationer och patientförbundet inom Nationella Diabetesteamet. Kan vi tillsammans stå enade så är det en mycket stark röst i samhället och gentemot politiken.
Hur ser det ut med kunskapen om diabetes i dag bland vårdgivare, patienter och allmänhet?
- Kunskapen varierar mycket och en av de viktigaste uppgifterna vi har är att bredda och fördjupa kunskapen om diabetes. Det är en sjukdom som många har och som ökar och det är därför av allmänintresse att folk i gemen vet vad diabetes är. Det behövs bättre kunskap både i sjukvården, hemsjukvård och bland allmänheten.
Vad tycker du är den viktigaste uppgiften för SFD i framtiden?
- Nu har jag ju avgått ur styrelsen och därför är det inte jag som ska ha synpunkter på detta. Om jag ändå ska tycka något så är det väl att fortsätta samarbetet inom Nationella Diabetesteamet och att fortsätta kampen för en diabetesvård i toppklass.
Startade DISS
Mona Landin-Olsson var även ansvarig för DISS (Diabetesincidensstudien i Sverige) som startade 1983 och inkluderar nydiagnosticerade patienter med diabetes i åldrarna 15-34 år.
På vilket sätt är DISS aktuellt i dag?
- DISS som incidensregister är avslutat. Vi har registrering i NDR och det är bättre att fokusera på ett register och få detta heltäckande. DISS biobank fortsätter i annan skepnad och kallas nu DUS, Diabetes bland Unga i Sverige.
Vad kommer du att göra som hedersledamot i SFD?
- Jag tänker sola mig i glansen ett tag sen tar vardagen vid och då får jag fortsätta att kämpa för en bra diabetesvård, bra forskningsresultat och gott samarbete med alla.
Vad kommer du att göra nu som du inte hann tidigare som ordförande?
- Jag kommer att fokusera mera på min forskning. Jag har tillsammans med duktiga medarbetare ett diabeteslaboratorium på Biomedicinskt Centrum i Lund. Jag hoppas att vi ska kunna lösa gåtan om varför man får typ 1-diabetes. Det gäller att sikta högt.
Kommer du att vara i Almedalen i år också?
-
Ja, jag har fått styrelsens mandat att representera SFD i år så jag kommer att vara där.