Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Dags att masscreena för typ 1-diabetes

Många menar att nu är det dags att på allvar screena riskpersoner för typ 1 diabetes. Inte bara i vetenskapliga studier utan även i vården. Anledningen är de ökade kunskaperna om kända riskgener och allt mer detaljerade metoder för att analysera utvecklingen av autoantikroppar vilka med ganska stor säkerhet visar vilka som kommer att drabbas. Ju fler av dem som i tidigt skede blir kända, desto fler kan delta i olika studier där olika sätt att undersöker hur man kan stoppa eller fördröja insjuknandet i typ 1 diabetes.

På ett seminarium i Almedalen 2018 diskuterades frågan om screening (se länk nedan). Bakgrunden är bland andra den studie (se länk nedan) som publicerades ett år senare i New England Journal of Medicine, en av världens mest ansedda vetenskapliga tidskrifter
I den visade forskarna att det gick att förebygga eller fördröja ett insjuknande i typ 1 diabetes med en immunbehandling. I medeltal fördröjdes sjukdomsdebuten med två år hos 25 av 44 deltagare. Idag är den siffran tre år visar den uppföljning som pågår.

Hönan eller ägget
- Nu måste vi fokusera på hur vi ska gå vidare, från forskningsstudier till klinisk användning av dessa erfarenheter, menar Carla Greenbaum vid Benaroya Research Institute, Seattle, Washington, nyligen i en artikel i tidskriften Diabetes.
Carla Greenbaum är en inflytelserik internationellt erkänd forskare.
- Vi är i en slags hönan-eller-ägget situation – varför ska vi screena för typ 1 diabetes när vi inte har någon förebyggande behandling att erbjuda och hur kan vi utveckla behandlingar utan att screena mycket mer. Med de erfarenheter vi nu har kan vi bryta det här dödläget, säger hon.

En otrolig utveckling
Hennes recept är att som en del av den vanliga vården screena de släktingar till typ 1 diabetiker som har antikroppar vilka visar att det pågår ett autoimmunt angrepp mot de insulinproducerande betacellerna.
- Förutom att kunna exakt förutse vilka som utvecklar typ 1-diabetes har vi nu hittat ett sätt att fördröja det. Detta är en otrolig utveckling som för oss ett steg närmare vårt ultimata mål: en framtid utan typ 1-diabetes, förklarade Carla Greenbaum i den artikel som diabetesportalen.se då publicerade.
Den första grundläggande förutsättningen, menar Carla Greebaum, är att det sedan nästan 50 år är känt att typ 1 diabetes ”går i vissa familjer” vilket är ett tecken på att sjukdomen är ärftlig. Senare forskning har visat att riskgenerna är vanliga i befolkningen, ungefär 20 procent är bärare. Den stora majoriteten av dem får inte typ 1 diabetes. Inte fler än sju av hundra med riskgenerna drabbas.

Ett säkert varningstecken
Då är autoantikroppar i blodet ett säkrare tecken. Inte alla med autoantikroppar insjuknar men många och ju fler sorters antikroppar desto större är risken. Många studier har utförts där individer med antikroppar följts och förmågan att förutsäga vilka som kommer att drabbas blir allt mer precis. Ett exempel är TEDDY-studien (se länk nedan).
Även möjligheten att följa sjukdomsförloppet från de första störningarna av kroppens förmåga att omsätta fram till diagnosen typ 1 diabetes kan ställas. Vanligen görs sådana uppföljningar med hjälp av så kallde sockerbelastningar.
Förloppet kan delas in i tre steg. Det första; flera olika antikroppar men normal sockeromsättning. Det andra; flera olika antikroppar och störd sockeromsättning. Det tredje; sjukdomen är ett faktum.
Det är kombinationen av kända riskgener och förekomsten av autoantikroppar som används i stora studier där individer med hög risk följs under lång tid, exempelvis TEDDY-studien.

En genväg
Med kunskapen om riskgenerna och antikropparna begränsas radikalt den grupp som behöver ingå i olika screeningprogram och det är detta som Carla Greenbaum vill dra fördel av. Screena familjemedlemmar till typ 1 diabetiker vilka även har utvecklat antikroppar. Data talar för att det inte är någon skillnad på sjukdomsförloppet hos de som har familjemedlemmar och de som inte har det. Därför kan screeningen av familjemedlemmar var en genväg att utveckla förbyggande behandlingar som också skulle fungera på de utan typ 1 diabetes i familjen.
Forskarnas kunskapsmassa och erfarenheter skulle då öka mycket snabbt. Möjligheten att designa studier bli mycket bättre.

Text: Tord Ajanki

Länk till undersökningen i NEJM
Immunbehandling fördröjer typ 1-diabetesdiagnos hos personer med hög risk
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/immunbehandling-fordrojer-typ-1-diabetesdiagnos-hos-personer-med-hog-risk
Länk till diskussion om screening i Almedalen (video)
https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-diskussion-om-screening-av-barn-typ-1-diabetes

Länk till TEDDY-studien
https://www.teddy.lu.se/vad-ar-teddy-studien/information-om-teddy-studien