Den insulinproducerande betacellen i bukspottkörteln hos icke-dibetiker läser hela tiden av sockernivån i blodbanan. En frisk person behöver inte tänka på sitt blodsocker, det sköts per automatik. Vid behov utsöndras insulin som sänker blodsockret. Därför klarar en frisk att äta mycket socker utan att få för höga nivåer socker i blodet. Den berg- och dalbana diabetiker upplever är för de flesta andra helt okänt.
En sann bild av blodsockret
Forskargruppen bakom den nu publicerade kartläggningen motiverar sin studie med att dagens teknik för kontinuerlig blodsockermätning är så mycket mer exakt än de äldre, att det idag går att få en sann bild av blodsockret hos friska icke-diabetiker.
Hos deltagarna mellan sju och åttio år, medel 31 år, registrerades blodsockerkurvorna i en dryg vecka. Överviktiga vuxna med ett BMI över 30 kunde inte vara med, inte heller de som led av en kronisk sjukdom, tog läkemedel som kan påverka sockeromsättningen eller var gravida.
När undersökningen startade testades deltagarna för autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna vilket kan vara ett tecken på att en autoimmun diabetes (typ 1 eller LADA) kan vara på väg. Var så fallet uteslöts de ur studien.
Återstod 153 personer som deltog. De kunde inte under studien själva se vilka blodsockervärden de hade.
Mellan 3,9 och 7,8 mmol/L
Genomsnittligt medelvärde för alla yngre än 60 år var mellan 5,4 till 5,5 mmol/L. Äldre än 60 år något högre, 5,8 mmol/L. Enbart fyra procent av tiden låg blodsockret antingen under 3,9 eller över 7,8 mmol/L. Detta oavsett om det var en registrering fastande eller efter en måltid.
Den tid deltagare hade blodsocker över 7,8 mmol/L 2,1 procent, eller 30 minuter per dag. Under 3,9 mmol/L 1,1 procent, eller 15 minuter per dag.
Deltagarna förde också loggbok under studiens gång. I den skrev de upp om och när och hur intensivt de hade tränat, när de åt sina måltider eller snacks och när de gick och lade sig och steg upp.
”Även om det är troligt att det fortlöpande kommer att ske en utveckling mot bättre blodsockerkontroll vid typ 1 diabetes, med avancerade automatiska system för kontinuerlig blodsockermätning och insulinbehandling i samarbete (closed-loop), ett mer fysiologiskt sätt leverera inuslin och andra framtida behandlingar är nog de värden våra deltagare hade i stort sett hela tiden svåra att uppnå för insulinbehandlade diabetiker.” skriver forskarna som publicerat sin artikel i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.
Länk till undersökningen:
Continuous Glucose Monitoring Profiles in Healthy Nondiabetic Participants: A Multicenter Prospective Study
Text: Tord Ajanki