et visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Enligt distriktsläkaren Kristin Hjörleifsdottir Steiner kan omställningen som det innebär att migrera vara en möjlig förklaring.
Hög risk att drabbas av diabetes – så ser situationen ut för många invandrare från Turkiet i Sverige. Det visar den första svenska doktorsavhandlingen om diabetes bland turkiska invandrare. Forskaren bakom avhandlingen distriktsläkaren Kristin Hjörleifsdottir Steiner, verksam vid Centrum för allmänmedicin i Stockholm, är inte förvånad över resultatet.
– Diabetes typ 2 är en sjukdom som drabbar allt fler. I mitt arbete på Flemingsbergs vårdcentral noterade jag och mina kollegor ovanligt många fall av diabetes bland de turkiska patienterna. Och jag ville ta reda på mer om de var en särskild riskgrupp och vilka riskfaktorer som kan spela roll, säger Kristin Hjörleifsdottir Steiner.
Bukfetma och övervikt
Totalt deltog 238 män och kvinnor med turkisk bakgrund i åldrarna 20 år och äldre från vårdcentralen i Flemingsberg. Gruppen jämfördes med 1539 landsmän som bodde kvar i Konya-provinsen, Turkiet. Resultaten visar att den turkiska gruppen i Sverige hade betydligt högre risk att drabbas av både diabetes typ 2 och förstadier till diabetes än sina landsmän i Turkiet.
Exempelvis var förstadiet till diabetes tre gånger så högt bland de turkiska männen i Sverige. Andelen med diabetes typ 2 var nästan dubbelt så stor hos kvinnorna i Sverige jämfört med kvinnorna i Turkiet. Bukfetma och övervikt var vanligt i alla grupper i respektive land, liksom rökning bland männen. I den utrikesfödda gruppen i Sverige var många fysisk inaktiva, speciellt kvinnorna. Ett oroväckande resultat, menar Kristin Hjörleifsdottir Steiner.
Levnadsvanor och stress
För att få reda på mer om varför skillnaderna var så stora intervjuades den turkiska gruppen i Flemingsberg ingående om levnadsvanor och stress. Tvärtemot vad man kan tro hittades inte någon koppling mellan stressfaktorer som oro, sömnsvårigheter, smärta och diabetes eller högt blodsocker. Bland männen fanns ett visst samband mellan högt blodsocker, rökning och alkoholvanor. Dessutom visade det sig att den turkiska gruppen i Sverige insjuknade i diabetes typ 2 relativt tidigt i livet (kring 46-år), vilket är i snitt tolv år tidigare än för svenskfödda personer.
Stor omställning
Kristin Hjörleifsdottir Steiner pekar på att det behövs mer forskning om hälsan kopplat till tiden före och efter migrationen, föra att få säkrare svar, bättre kunna hjälpa drabbade och kunna erbjuda en jämlik vård.
– Det är väl känt att migration är en stor omställning för individen som kan påverka hälsan negativt. Det vore intressant att exempelvis veta mer om andra stressfaktorer än de vi studerat och om D-vitamin kan spela in, säger hon.
Viktiga pusselbitar
Förhoppningen är att resultaten som presenteras i avhandlingen kan bli viktiga pusselbitar när hälso- och sjukvårdens personal utreder patienter som är i farozonen att utveckla diabetes.
– För att veta hur farligt exempelvis ett förhöjt blodsockervärde är för en viss person och om behandling ska sättas in eller inte, bör man även tänka på att härkomst kan vara en viktig riskfaktor för diabetes, säger Kristin Hjörleifsdottir Steiner.
Till sina kollegor i vården riktar hon uppmaningen att lyfta hälsofrämjande insatser högre på dagordningen.
– Uppmärksamma livsstilsfaktorer, försök få patienter i riskzonen att röra på sig mer och sluta röka, och mät deras midja oftare, säger Kristin Hjörleifsdottir Steiner.
Källa: Pressmeddelande från Karolinska institutet
Länk till doktorsavhandlingen
Läs mer på diabetesportalen.se