Den oroväckande ökningen av typ 1-diabetes har planat ut, men inte mindre än 50 000 personer i Sverige lever med denna diagnos. Man kan drabbas i alla åldrar men de flesta insjuknar i 10-14 årsåldern. Typ 1-diabetes kännetecknas av en brist på insulin medan typ 2-diabetes innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till för höga blodsockervärden.
De svåraste formerna
Centrets fokus blir personer med de allra svåraste formerna av typ 1-diabetes, där traditionell behandling med insulin inte fungerar tillfredsställande. I satsningen involveras experter inom diabetologi, transplantation, kirurgi, immunologi och röntgen med flera områden.
Centret är sammanlänkat med forskargrupper vid Uppsala universitet som utvecklat metoder för isolering av insulinproducerande cellöar för transplantation, som redan erbjuds som behandling, och andra mer experimentella metoder, bland annat stamcellstransplantation där man hoppas få kroppens egna celler att bli insulinproducerande.
Även medicintekniken utvecklas och insulinpumpar blir alltmer sofistikerade och kan länkas samman med blodsockermätare.
Bas för forskningsstudier
– Vår förhoppning är att detta center ska leda till snabbare utredningar och möjlighet för patienterna att träffa alla behövliga specialister vid samma sjukhusbesök så att behandlingen kan optimeras. Vi räknar även med att vården av patienter med lindrigare former av diabetes gynnas av det nya centret och att det ger en god bas för forskningsstudier och för utprovning ny medicinteknik, fortsätter Sune Larsson.
Uppsala störst på transplantationer
Akademiska sjukhuset är i dag störst i landet på transplantation av insulinproducerande öceller och bukspottkörtlar. Förra året genomfördes 22 bukspottkörteltransplantationer, en fyrdubbling jämfört med 2005. Medan ö-cellstransplantation syftar till bättre blodsockerkontroll, att sjukdomen ska bli lättare att hantera och patienten få bättre kontroll och rörelsefrihet, är målet med bukspottkörteltransplantation att bota patienten från typ 1-diabetes. Resultaten är goda och kan jämföras med njurtransplantation.
Samarbete Uppsala-Lund
Valet av diabetes hänger delvis samman med resultaten av den övergripande utvärdering av all forskning, Kvalitet & Förnyelse (KoF), som genomfördes vid Uppsala universitet 2011. Områdets styrka bekräftades också i regeringens storsatsning på strategiska forskningsområden 2009 då Uppsala och Lund fick ansvar för Exodiab, en mångårig satsning där Uppsala universitet ansvarar för typ 1-diabetes.
Fakta: Transplantation av insulinproducerande cellöar (s.k. Langerhanska öar)
- Behandlingsalternativ för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes, med stora oförutsägbara och okontrollerade svängningar i blodsockernivån.
- Hittills har cirka 1 000 patienter transplanterats globalt, framför allt under det senaste årtiondet. I Norden transplanterass cirka 40 patienter årligen, flest på Akademiska sjukhuset.
- Akademiska sjukhuset ingår i ett nordiskt nätverk med sex transplantationscentra: Oslo, Helsingfors, Uppsala, Göteborg, Malmö och Stockholm. Nätverket har gemensam väntelista och gemensamma rutiner för prioriteringar.
- Cellöar för transplantation tas från avlidna donatorers bukspottskörtlar. Det handlar om mycket små mängder per transplantation, motsvarande storleken på en halv sockerbit.
- Sedan 2001 utvinns och renas cellöar på Rudbecklaboratoriet i Uppsala, det enda centret i Norden.
- Patienten måste efter transplantationen ta immunhämmande läkemedel som kan ge vissa biverkningar.
- Tack vare samarbete med PET-centrum i Uppsala har nya spårämnen utvecklats som möjliggör spårning av cellöar. Man kan t ex se hur många som överlever och följa upp patienter med försämrad funktion. Samma teknik kan användas för att utreda nyinsjuknade patienter, för att se hur mycket insulinproducerande celler som finns kvar och välja rätt behandling för att stoppa upp fortsatt nedbrytning.
Fakta: Transplantation av bukspottkörtlar
- Ett behandlingsalternativ för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes, med stora oförutsägbara och okontrollerade svängningar i blodsockernivån.
- Första transplantationen genomfördes 1966. Sedan dess har över 35 000 pankreastransplantationer gjorts globalt.
- Akademiska sjukhuset har gjort flest pancreastransplantationer i Sverige (förra året genomfördes 22 stycken, en fyrdubbling jämfört med 2005).
- Tidigare gjordes endast kombinerade transplantationer av njure och bukspottskörtel bland annat eftersom det saknades effektiva metoder att upptäcka tecken på avstötning. Tack vare en ny metod, som innebär att man tar en biopsi från tolvfingertarmen via gastroskopi har antalet bukspottkörteltransplantationer ökat stadigt sedan 2005.
- Förutom på Akademiska görs dessa transplantationer på Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm. I över 90 procent av fallen rör det sig om patienter med typ 1-diabetes.
- Bukspottkörtlar tas från avlidna donatorer.
Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet
Bild: Dreamstime