Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Tur i oturen när Filip fick diabetes

Filip Freij var två och ett halvt år när han fick diabetes men han slapp det så vanliga och dramatiska insjuknandet. Tack vare att Filip var med i DiPiS-undersökningen, där barnen regelbundet kontrolleras, fick han både diagnos och behandling till och med innan han hade några symtom.

– Då när vi fick beskedet kändes det nog så dramatiskt men i efterhand har jag förstått att det ändå var ovanligt lätt, säger Filips mamma, Gunilla Freij.
Filips doktor, Helena Larsson, som var med när han fick sin diagnos i samband med ett DiPiS-besök har undersökt hur insjuknandet i typ 1 diabetes ser ut hos små barn.
– Ungefär hälften av dem upptäcks så pass sent att de har en syraförgiftning när sjukdomen upptäcks, en så kallad ketoacidos. Det är ett farligt tillstånd och barnen måste behandlas med insulindropp, ibland till och med på en intensivvårdsavdelning, säger hon.
Anledningen till att just små barn drabbas särskilt hårt kan dels vara att immunförsvarets angrepp på de insulinproducerande betacellerna är mer aggressivt, dels att symtomen är svårare att upptäcka när inte barnet självt kan berätta om dem.

Regelbundna kontroller

På de DiPiS-barn som får antikroppar mot de insulinproducerande cellerna, vilket signalerar att risken för typ 1 diabetes ökar, kontrolleras blodsockret var tredje månad i samband med DiPiS-besök. Då är också en barnläkare med vid besöket.
Filip hade sedan tidigare antikroppar och vid DiPiS-kontrollen i mars 2006 visade blodsockermätaren 16 millimol, ett värde långt över det normala.
– Men vi kan inte ställa diagnos på ett enda blodsockervärde så vi promenerade till barnkliniken och gjorde en sockerbelastning på Filip, berättar Helena Larsson.
Testet visade att Filip hade en försämrad förmåga att ta hand om sockret. Diagnosen typ 1 diabetes var ett faktum.
– Ja, Filips svar på sockerbelastningen var inte normalt men det var inte heller så dåligt som det ofta kan vara, säger Helena Larsson och tillägger.
– Han hade inga som helst symtom trots att vi vet vad vi ska titta efter.

Som om hela världen rasade

Det var två år sedan och idag är Filips diabetes en del av vardagen för familjen Freij i Hököpinge.
Den dag diabetesportalen är på besök har Filip precis kommit hem från dagis. Och han är arg.
– 2,7. Inte konstigt du är arg, säger hans mamma som snabbt och vant kollat hans blodsocker.
Ett litet mellanmål och Filip är inte längre arg.
– Det fungerar bra nu men i början var det mycket oro. Jag visste ju ingenting om diabetes, såg framför mig att han aldrig skulle kunna äta en glass, att han skulle bli blind, tvingas amputera fötterna. Det var som om hela världen rasade, säger Gunilla Freij.

Vi fixar det här

Fem gånger om dagen får Filip insulininjektioner, doserna är mycket små. När han är på dagis ger personalen sprutorna. Det gör mor- och farföräldrarna också när han sover över där.
– Vi fixar det här. Bara ni säger hur vi ska göra, sa dagispersonalen. De har varit ett jättegott stöd, konstaterar Gunilla Freij.
Förskolepersonalen följer ett schema som säger hur mycket insulin Filip ska ha beroende på hur blodsockret ligger före maten.

Lång smekmånad

Många barn som insjuknar i typ 1 diabetes har en remissionsfas. En första tid då blodsockret ligger jämnt och bra utan alltför höga eller alltför låga värden, insulindoserna är små och antalet injektioner få.
Förklaringen är att det i regel finns fungerande insulinproducerande betaceller kvar när diagnosen ställs. Den egna lilla insulinproduktionen i kombination med sprutorna gör sjukdomen lättskött. Insulininjektionerna gör också att betacellerna avlastas och överlever längre.
Mycket talar för att ju längre remissionsfasen är desto lindrigare blir också sjukdomsförloppet på längre sikt med minskad risk för framtida komplikationer. Filips remissionsfas varade i ett år vilket är en lång tid.

Självklart ställa upp för forskningen

– De barn som inte får så tidig diagnos som Filip har ofta bränt slut på sina betaceller och de får ingen eller kortare remissionsfas. Framför allt händer detta när barnen är små, berättar Helena Larsson.
För familjen Freij var deltagandet i DiPiS-undersökningen självklart. Inte för att de var oroliga för diabetes, ingen i släkten har typ 1 diabetes.
– Kan man tycker jag att man ska hjälpa forskningen med en så liten sak som ett blodprov. Jag hade överhuvud inte tänkt tanken att DiPiS skulle hjälpa Filip, säger Gunilla Freij.

Text: Tord Ajanki

Läs mer om en amerikansk undersökning som har visat att ju tidigare barnens typ 1 diabetes upptäcks och behandlas desto lindrigare blir sjukdomsförloppet.

Senaste nyheter

2019-02-15

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes
2019-02-13

”Big data”, muffins och rymdresor

”Big data”, muffins och rymdresor
2019-02-11

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen
2019-02-08

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?
2019-02-06

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)