- Våra fynd kan betyda att insulinproduktionen delvis kan återupptas ifall vi kan hitta ett sätt att stoppa sjukdomsutvecklingen, säger Lars Krogvold, doktorand vid universitetet i Oslo, barnläkare och huvudförfattare till studien som nyligen publicerats i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar har gjort myteri och gått till anfall mot de egna insulinproducerande cellerna. Insulin är ett hormon som normaliserar blodsockret och “låser upp” cellerna så de kan tillgodogöra sig energin från maten efter en måltid. Utan insulin stiger blodsockret vilket skadar blodkärlen och leder till följdsjukdomar som bland annat, blindhet, amputationer, njursvikt och hjärt-kärlsjukdomar. Personer som drabbats av typ 1-diabetes måste därför själva reglera sitt blodsocker genom att tillföra insulin med sprutor eller pump.
Produktionen avtar
Vid insjuknandet har de flesta kvar mellan tio och tjugo procent av sin normala insulinproduktion men avtar sedan allteftersom.
Resultatet av studien visar på ett tydligare sätt än tidigare att de kvarvarande cellernas funktion är nedsatt, men att de kan återfå sin förmåga i en mer “normal” miljö, dvs utanför kroppen där den autoimmuna processen pågår.
I studien har forskarna tagit biopsier av bukspottkörteln, innehållande insulinceller, från sex personer som nyligen insuknat i typ 1-diabetes samt två som avlidit i samband med insjukandet och jämfört med biopsier från tre friska organdonatorer.
Efter att cellerna stimulerats med en sockerlösning i provrör mätte forskarna cellernas förmåga att producera insulin och fann att alla hade kvar förmågan att producera insulin. Redan efter några dagar i laboratoriet hade förmågan dessutom förbättrats ytterligare – i något fall blev de till och med lika bra som cellerna från friska.
Vill hejda sjukdomsutvecklingen
Studien är gjord inom ramen för det norska forskningsprojektet DiViD (Diabetes Virus Detection-study) som undersöker om ett virus i bukspottkörteln kan vara orsaken till typ 1-diabetes.
- Vi hoppas hitta en medicin som hejdar sjukdomsutvecklingen vid tidpunkten för diagnosen. Det kan till exempel vara antivirala mediciner eller inflammationsdämpande medel. Klarar man att stoppa sjukdomen kan man bevara en betydande insulinproduktion i kroppen. Det skulle medföra mindre blodsockersvängningar i vardagen och minskad risk för följdsjukdomar, säger Lars Krogvold.
Inte riskfritt
Bukspottkörteln är en stor mjuk körtel som består av en mängd blodkärl och som därför är svår att skära i. Att utföra biopsier på bukspottkörteln är därför förenat med allvarliga risker.
Finns det möjlighet att plocka ut, och frysa ned, sina kvarvarande insulinceller för framtida bruk?
- Detta är gjort i forskningssyfte och vi har ingen avsikt att plocka ut celler från patienter för nedfrysning eller återbruk, säger Lars Krogvold.
Johnny Ludvigsson, professor vid Linköpings universitet som har medverkat i studien är också tveksam till om man kan plocka ut och bevara celler för framtiden.
- Det är svårt att plocka ut material från bukspottkörteln, men tekniken utvecklas, så jag utesluter det inte. Jag tror dock mer på att åstadkomma en bra miljö för cellerna på plats.
Han anser dock att studien inger hopp:
- Kan man motverka, eller rentav stoppa, den destruktiva processen som pågår, och med bra diabetesbehandling åstadkomma en så normal metabolism som möjligt, så kan man hoppas på välfungerande kvarvarande celler.
Text: Sara Liedholm
Länk till publikationen i tidskriften "Diabetes":