Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Samma proteinplack bakom diabetes och neurologiska sjukdomar

Helena Edlund undersöker hur insulinresistens kan få ett protein att klumpa ihop sig i viktiga celler och orsaka typ 2-diabetes, Alzheimers eller Parkinsons sjukdom.

Helena Edlund och en medarbetare vid en dator
Bild: Magnus Bergström

Diabetesforskaren Helena Edlund tittar in i labbet, där en kollega håller på att skära en muslever i smala skivor. Han söker efter tecken på ansamlingar av amyloid. Det är en proteinplack som bildas av bland annat felveckade varianter av proteiner, som förekommer naturligt i kroppen.

– Det är mycket som är tidsödande som vi måste göra för att utesluta olika möjligheter. Jag tror inte att vi hittar amyloid i levern – det skulle i så fall vara en jättesensation. Just därför är det så kul att vara forskare. Vi kan hitta sådant som ingen kunde ana, säger Helena Edlund.

Ökad risk för demens

Helena Edlund och hennes forskargrupp vid Umeå center för molekylär medicin, UCMM, försöker förstå hur typ 2-diabetes uppstår.

– Även om vi vet en hel del om riskfaktorer bakom uppkomsten av diabetes är det fortfarande mycket som vi inte har klart för oss, säger Helena Edlund.

Typ 2-diabetes drabbar främst äldre och överviktiga, eftersom stigande ålder och fetma kan försämra kroppens förmåga att svara på insulin, så kallad insulinresistens.

Insulin är ett hormon som bildas i betaceller i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Det utsöndras till blodet för att sockret i maten ska tas upp i vävnaderna och omvandlas till energi. Vid insulinresistens krävs mer och mer insulin för att vävnaderna ska kunna ta upp socker, vilket i sin tur ökar trycket på de insulinproducerande betacellerna.

– Vi undersöker hur insulinresistens påverkar just betacellerna och framförallt hur det leder till amyloidbildning eller proteinaggregat, vilket i sin tur orsakar nedsatt betacellsfunktion och utveckling av diabetes, förklarar Helena Edlund.

Liknande processer förekommer i nervceller hos patienter med alzheimer och parkinson. Båda demenssjukdomarna har ett samband med insulinresistens.

Hos typ 2-diabetiker är det huvudsakligen proteinet Islet Amyloid Polypeptide, IAPP, som klumpar ihop sig och påverkar betacellerna. Amyloid beta är det protein som klumpar ihop sig i nervcellerna vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. I de dopaminproducerande nervcellerna hos patienter med parkinson är det alfasynuklein som bildar klumpar. Kopplingen till insulinresistens för såväl typ 2-diabetes, Alzheimers som Parkinsons sjukdom kan tyda på att mekanismerna bakom bildandet av amyloid är gemensamma för alla tre.

– Alfasynuklein uttrycks även i betaceller. Vi har visat på ökade nivåer av alfasynuklein hos en genetiskt modifierad musmodell med nedsatt betacellsfunktion samt i betaceller hos typ 2-diabetiker, berättar Helena Edlund.

Kopplingen mellan diabetes och demenssjukdomar bekräftas också av kliniska data. Typ 2-diabetiker löper 65 procent ökad risk att få alzheimer och har 36 procent ökad risk för parkinson.

Ville först inte disputera

Helena Edlund började på kemistlinjen 1979 men bytte till molekylärbiologi efter en föreläsning om DNA och molekylärbiologi, som var ett forskningsområde på stark frammarsch, framför allt i Umeå.

– Det var en riktig wow-upplevelse. Vi var fem som bytte linje samtidigt. Vi tyckte det var så fascinerande.

Hon hade inga planer på att disputera efter grundutbildningen. Det verkade bara jättestressigt och jättejobbigt.

Efter ett par år i ett forskningslaboratorium kände hon sig motiverad att gå vidare, men hittade inte något projekt som var riktigt lockande förrän hon hörde talas om Thomas Edlunds studie av regleringen av insulingenen. Efter disputationen fick hon en forskarassistenttjänst och startade en egen forskargrupp.

Helena Edlund har alltid sökt aktivt efter nya metoder att studera bukspottkörtelns utveckling. Hennes grupp var en av de första i Sverige som gjorde en knockout-mus. De inaktiverade bland annat en gen som reglerar insulinproduktionen i betaceller och fick en mus som föddes utan bukspottkörtel.

– Det var ett riktigt genombrott. Jag hade inte kunnat förutse att den genen var nödvändig för att bukspottkörteln överhuvudtaget skulle bildas.

Helena Edlund vid ett mikroskop
Bild: Magnus Bergström

Vågade ta ut svängarna

Helena Edlund utnämndes 2010 till Wallenberg Scholar, som är ett program för att stödja framstående forskare vid svenska universitet.  2016 förlängdes anslaget med totalt 15 miljoner på fem år från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Hon har i decennier studerat hur bukspottskörteln bildas och fungerar och på senare tid blivit allt mer intresserad av kliniska aspekter på diabetes och fetma.

– Övervikt är ett av världens stora hälsoproblem. Det innebär ökad risk för både demenssjukdomar och hjärt- och kärlkomplikationer.

Hon tycker att forskning är som roligast när hon inser vad som ligger bakom en sjukdomsutveckling och kan försöka hitta botemedel. Tillsammans med Thomas Edlund har hon startat ett företag för att utveckla behandlingar för sjukdomar som uppstår till följd av diabetes.

För ögonblicket är hon nöjd med att ha funnit en möjlig gemensam nämnare för flera sjukdomar med koppling till insulinresistens.

– Jag tror vi har hittat en ny mekanism som visar hur amyloid bildas och sprider sig mellan insulinproducerande celler, vilket i sin tur kan vara relevant för förståelsen av diabetesutveckling. Det vore jättespännande om mekanismerna också visar sig vara generella för andra proteinaggregerande sjukdomar som alzheimer och parkinson. Men vi är inte där än.

Text: Carin Mannberg-Zackari

Fotnot: Materialet är återpublicerat med tillstånd av Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse

 

Helena Edlund

Helena Edlund professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Umeå universitet
Helena Edlund professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Umeå universitet. Bild:Magnus Bergström


Aktuell som: Wallenberg Scholar

Lärosäte: Umeå universitet

Forskningsområde: Bukspottskörtelns utveckling

 

Senaste nyheter

2020-06-29

Världens fetaste länder

Världens fetaste länder
2020-06-29

Vilket matmönster har du?

Vilket matmönster har du?
2020-06-29

Farliga eller nyttiga

Farliga eller nyttiga
2020-06-29

Ludvigsson och Lernmark i topp bland världens experter på typ 1-diabetes

Ludvigsson och Lernmark i topp bland världens experter på typ 1-diabetes
2020-06-29

Långvariga höga blodsockervärden ökar risken för demens

Långvariga höga blodsockervärden ökar risken för demens

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)