Svåra blodsockerfall definieras som en episod där den drabbade antingen förlorar medvetandet och/eller får kramper samt behöver hjälp av någon utomstående, i det här fallet av föräldrar eller annan vårdnadshavare.
Forskarna har använt uppgifter från det nationella diabetesregistret DanDiabKids och i detalj undersökt vad som händer med långtidsvärdet för blodsocker (HbA1c) på sikt efter djupa blodsockerfall.
I registret finns rapporterade HbA1c-värden och självrapporterade (föräldrarna eller barnen själva) episoder av djupa blodsockerfall.
Tydligt samband
I kartläggningen ingick 4 244 barn och ungdomar under 18 år. När studien startade hade deltagarna i medeltal haft typ 1 diabetes i drygt ett år, när den avslutades i fem år.
506 barn hade haft minst ett djupt blodsockerfall, 294 av dem en gång, 115 två gånger och 97 tre eller fler gånger.
Forskarna ser ett tydligt samband mellan djupa insulinkänningar och en efterföljande långvarig försämrad kontroll av blodsockret.
Målsättningen vid typ 1 diabetes är lägsta möjliga HbA1c (se länk nedan) men utan att drabbas av allvarliga blodsockerfall och utan att livskvaliteten påverkas negativt.
Inte ett nödvändigt ont
Sambandet höga blodsocker under en längre tid och risken för att utveckla diabetiska komplikationer är visat i många betydelsefulla undersökningar. Andra studier har visat att det går att förbättra blodsockerkontrollen utan att insulinkänningarna blir fler. I en jämförelse mellan perioderna 1995-2003 och 2004-2012 kan det sambandet tydligt slås fast.
Bättre teknologi; introduktionen av så kallade analoga insulinsorter, insulinpumpar och teknik för att enkelt läsa av blodsockerkontrollen är några av faktorerna bakom.
Data från DanDiabKids-registret visar dock, skriver forskarna, att det fortfarande är ganska vanligt med djupa blodsockerfall. Men den nu aktuella studien fokuserar inte enbart på antalet utan också vad det får för konsekvenser för blodsockerkontrollen.
Jämfört med patienter som inte hade haft något djupt blodsockerfall hade de med en episod 1,1 mmol/mol högre HbA1c tolv månader efter insulinkänningen. Med två sockerfall var motsvarande siffra 2,1 mmol/mol högre och så vidare.
”Ju fler djupa blodsockerfall desto större långvarig försämring av blodsockerkontrollen.” skriver forskarna och konstaterar att ökningen kan få negativa konsekvenser för utvecklandet av komplikationer längre fram i livet.
På den säkra sidan
Vad är då orsaken till att ett, eller ett fåtal, djupa insulinkänningar får så långvariga effekter?
Forskarna diskuterar olika faktorer: Rädslan för djupa blodsockerfall kan göra att såväl barnen/ungdomarna själva som deras föräldrar lägger sig lite för högt i blodsocker för att ha en säkerhetsmarginal. Rädslan kan också innebära att man undviker vissa beteenden, exempelvis fysisk aktivitet.
”I vissa familjer blir rädslan för djupa blodsockerfall en barriär till ett normalt liv för barn och ungdomar.
Två eller fler djupa insulinkänningar innebar en ungefärlig 5-procentig försämring av blodsockerkontrollen och motsvarar en ökning av HbA1c med tre till fyra mmol/mol.
Studier har visat att en sänkning med cirka tre mmol/mol exempelvis minskar risken för diabetiska ögonskador.
Länk till en sammanfattning av artikeln i tidskriften Pediatric Diabetes:
Episodes of severe hypoglycemia is associated with a progressive increase in hemoglobin A1c in children and adolescents with type 1 diabetes
Fakta/HbA1c:
Hba1c-provet bygger på att socker i blodet binder sig till de röda blodkropparna. Ju mer socker i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en röd blodkropp lever ungefär sex till åtta veckor kan man genom att mäta hur mycket socker som fastnat på blodkropparna få ett mått på hur sockernivåerna varit under perioden.