Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Patienterna tar tempen på sin diabetes

Publicerad 21 oktober 2014

Trots att en patient med diabetes har bra värden är det inte alls säkert att personen upplever sig må bra. Från hösten får vuxna patienter med diabetes typ 1 på Akademiska sjukhuset regelbundet skatta sin livskvalitet. Det är ett led i sjukhusets arbete mot ett mer värdebaserat arbetssätt, som innebär att man fokuserar mer på hur den enskilde patienten upplever sin livskvalitet och livssituation.

– Vi har lång erfarenhet av att följa upp patienter med typ 1-diabetes noggrant med olika mätvärden, men aspekter som mäter livskvalitet, har vi inte mätt tidigare. Det kan finnas ett betydande glapp mellan till exempel blodsocker och hur patienten faktiskt mår. Genom att regelbundet mäta detta kan vi vid behov sätta in extra insatser, exempelvis extra stöd av kurator och psykolog, säger Jarl Hellman, överläkare och processledare för värdebaserad vård inom typ 1-diabetes.

Hur patienten faktiskt mår

Värdebaserad vård handlar om att systematiskt se över hela vårdkedjan för en patientgrupp och arbeta med ständiga förbättringar med fokus på den medicinska kvalitéten och patientnyttan. En mycket viktig del är hur patienterna faktiskt mår och upplever sin livssituation.
I dag får vuxna med typ 1-diabetes svara på en enkät med fyra frågor när de kommer på mottagningsbesök. På skalan 0-100 skattar man sin livssituation när det gäller fysisk hälsa, känslomässigt välbefinnande, social samvaro och livskvalitet. Frågeformuläret som används, ”Ta tempen på din diabetes”, bygger på ett existerande frågeinstrument ”Ta tempen på din hälsa” som tagits fram av Uppsalaprofessorn Karin Wikblad.

Arbetar över klinikgränsen

– Under hösten siktar vi på att sprida formuläret brett inom diabetesgruppen. På längre sikt är tanken att det ska kunna användas brett för många olika patientgrupper. Vi har även tagit fram en ”app” som förhoppningsvis ska kunna ersätta pappersformuläret, fortsätter Jarl Hellman.
Han ser flera fördelar med ett värdebaserat arbetssätt, dels att man arbetar över klinikgränserna (inom diabetes har man ett nära samarbete med personal inom ögon, njurmedicin och transplantation), dels att många olika yrkesgrupper engageras. Förutom läkare och diabetessjuksköterskor ingår medicinska sekreterare, dietister, fysioterapeuter, diabetespsykologer och kuratorer i diabetesteamet.

Patienterna med på möten

– Att belysa patienternas egna upplevelser har ett värde i sig, eftersom de då känner sig sedda och omhändertagna på ett annat sätt. Och alla resultat journalförs, vilket gör att den samlade sjukdomsbördan hos varje patient kan följas över längre tid, fortsätter Jarl Hellman.
Det nationella diabetesregistret NDR, som är världens största sjukdomsregister med över 300 000 patienter, har visat intresse för det pågående arbetet på Akademiska. Tidigare i år belönades sjukhusets diabetesvård för sitt systematiska kvalitetsarbete. 2012 etablerades ett center of excellence inom typ 1-diabetes på Akademiska i syfte att främja samarbete mellan experter på olika områden.

Källa: Pressmeddelande från Akademiska sjukhuset

Senaste nyheter

Länk till RSS
Alla nyheter

Så arbetar vi med pressmeddelanden

På diabetesportalen.se återpublicerar vi pressmeddelanden från svenska universitet och högskolor. Vi har ingen möjlighet att svara på frågor om innehållet eller bedöma den vetenskapliga kvaliteten utan hänvisar till respektive lärosäte. Undantaget är pressmeddelanden från Lunds universitet. För frågor, mejla redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

2021-03-22