Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Omtvistad peptid sätts under lupp

Äntligen, menar många. Äntligen ska c-petidens funktion utvärderas i en större vetenskaplig undersökning. Syftet är att försöka besvara en gammal och kontroversiell fråga – är c-peptid enbart en slaggproduktt efter att den aktiverat insulinet eller motverkar molekylen diabeteskomplikationer, framför allt nervsmärtor i fötter och underben?
En stor svensk undersökning, som nu rekryterar deltagare, ställer frågan. Kan du vara med - se längst ned i texten.

I de insulinproducerande betacellerna tillverkas proinsulin, ett förstadium som måste aktiveras för att få en blodsockersänkande effekt. Det är c-peptidens uppgift, det är alla överens om och många menar att det är den enda uppgiften. Andra säger att c-peptid har fler viktiga biologiska funktioner, bland dem motverkar det komplikationer vid diabetes.

Onödigt komplex

Inne i betacellen håller c-peptid (connecting peptide) ihop de två kedjor aminosyror proinsulinet består av. För att det ska bli aktivt insulin när det utsöndras från betacellen till blodbanan måste de båda kedjorna klippas isär.
Proinsulinet består av 86 aminosyror varav c-peptiden har 31. Varför tillverkar kroppen en sådan komplex peptid enbart för att klippa isär proinsulinet, frågar sig dem som tillskriver c-peptid fler viktiga funktioner?

Slaggprodukt

Eftersom c-peptid i regel under lång tid har betraktats som en biprodukt finns det inte i det tillverkade insulin som patienter injicerar. Det innebär att diabetiker som saknar egen insulinproduktion inte har något c-peptid i sitt blod.
Ett argument för att c-peptid har välgörande effekter är att typ 1 diabetiker som har kvar en egen liten insulinproduktion (och med c-peptid produktion) har färre komplikationer än de som helt saknar egen insulinproduktion.
Förklaringen kan också vara att det med egen insulinproduktion är lättare att hålla blodsockret på en jämn och bra nivå vilket minskar risken för komplikationer.

Förbättrad nervfunktion

De som förespråkar att c-peptid har gynnsamma effekter har i två vetenskapliga undersökningar stöd för sin ståndpunkt. Båda är utförda i Sverige eftersom det framför allt är här i landet intresset för c-peptid har varit stort.
I den ena behandlades 49 typ 1 diabetiker med mild till måttlig nervskada (neuropati) i fötterna under tre månader, en grupp fick aktiv c-peptidbehandling, en annan placeboinjektioner. I den andra studien deltog 161 patienter som behandlades under sex månader.
Resultaten visade att de patienter som hade fått aktiv c-peptidbehandling, jämfört med de som fick placebo, hade en bättre nervfunktion och bättre känslighet för vibrationer i fötterna.

 

Injicerar själva c-peptid

Nu är det dags för en ännu större undersökning, sju sjukhuskliniker är med. Upplägget med aktiv behandling med c-peptid eller placebo är detsamma som i de två föregående studierna.
Den här gången ska 240 patienter i åldrarna 18 och 65 år som har haft typ 1 diabetes i minst fem år rekryteras. Neuropatin ska vara lindrig till måttlig. Studien ska pågå i ett år med månatliga besök för att mäta nervfunktionen i fötter och underben.
Deltagarna ska själva injicera sig, med samma teknik som vid insulininjektioner, en gång i veckan.

Uppfyller du kriterierna och vill vara med - anmäl ditt intresse genom att kontakta studiesköterskan på din närmaste klinik via e-post eller telefon:

  • Norrlands universitetssjukhus, Umeå:
    Katarina Iselid: katarina [dot] iselid [at] vll [dot] se / 090 785 34 81
  • Skånes universitetssjukhus, Malmö:
    Ingrid Wetterholtz: Ingrid [dot] Wetterholtz [at] skane [dot] se / 040 33 20 28
  • Akademiska sjukhuset, Uppsala:
    Gabriella Seger: gabriella [dot] seger [at] clinicaltrialconsultants [dot] se / 018 611 13 06
  • Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg:
    Lena Silberberg: diabetesforskning [at] gu [dot] se / 031 342 61 53
     
  • Karolinska universitetsjukhuset, Solna
    Kajsa Sundqvist: kajsa [dot] sundqvist [at] karolinska [dot] se / 08 5177 25 35

    Universitetssjukhuset, Linköping:
    Lena Sundin: lena [dot] sundin [at] clinicaltrialconsultants [dot] se  / 013 465 80 60
  • Södersjukhuset, Stockholm:
    Lotta Larsson: metabollab [at] sodersjukhuset [dot] se / 08 616 31 35

Text: Tord Ajanki
Bild: CEBIX AB och Dreamstime

Läs mer på diabetesportalen.se