Det visar en studie på 7 500 svenska män som utförts vid Sahlgrenska akademin. Göteborgsforskarna har följt hälsoutvecklingen hos 7 500 män sedan 1970-talet. Under studieperioden fick 13 procent av männen typ 2-diabetes. Men när männen delades in i socioekonomiska grupper, baserat på Statistiska centralbyråns indelning efter yrke, framträdde ett tydligt mönster:
Ej facklärda arbetare
I den högsta socioekonomiska gruppen, högre tjänstemän, fick 11 procent av männen typ 2-diabetes under perioden. I den näst högsta gruppen, tjänstemän på mellannivå, drabbades 12 procent. Bland de lägre tjänstemännen och bland de facklärda arbetarna var andelen 14 procent.
I den lägsta socioekonomiska gruppen, ej facklärda arbete, fick 16 procent diabetes.
Män i den lägsta socioekonomiska gruppen hade därmed 48 procent större risk att drabbas av typ 2-diabetes jämfört med män i den högsta gruppen. Justerat för andra riskfaktorer var riskökningen 39 procent.
Inte bara rökning och övervikt
Att typ 2-diabetes är mer vanligt förekommande i lägre socioekonomiska grupper är känt sedan tidigare. Skillnaden brukar förklaras med att klassiska riskfaktorer som rökning och övervikt också är vanligare i dessa grupper. Men dessa riskfaktorer förklarar inte hela skillnaden, och en teori som lanserats är att den ökade diabetesrisken hör samman med att människor i lägre socioekonomiska grupper är utsatta för mer stress.
Inte helt förklara skillnaden
En ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att människor i lägre socioekonomiska grupper visserligen rapporterar mer stress i form av att känna sig spänd, retlig, ångestfylld eller ha sömnproblem på grund av situationen i hemmet eller på jobbet.
Forskarnas slutsats är att skillnaden i rapporterad stress mellan de olika socioekonomiska grupperna ändå inte helt kan förklara skillnaden i diabetesrisk.
– Det kvarstår en ännu oförklarlig koppling mellan diabetesrisk och lägre socioekonomisk grupp, och det krävs vidare studier för att bättre förstå orsaken till varför fler får diabetes i denna grupp, och hur vi på sikt ska kunna hitta förebyggande åtgärder, säger forskaren Christina Hedén Ståhl som lett studien.
Forskarna understryker också att resultaten inte är korrigerade för eventuella olikheter i dieter, liksom för olika faktorer under barndom och uppväxtår, och att det krävs fler långsiktiga studier innan den ökade risken helt kan förklaras.
Källa: Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Länk till artikeln som har publicerats i Diabetic Medicine