Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och diabetes innebär ökad risk att drabbas. För en person med typ 2-diabetes är sannolikheten att drabbas av en stroke eller en hjärtinfarkt flera gånger högre jämfört med den som inte har diabetes.
Hjärt-kärlsjukdom orsakas vanligen av åderförkalkningsplack i blodkärlens väggar. De kan liknas vid växande sårskorpor, fyllda av fetter och celler. Placken växer, blir inflammerade och riskerar så småningom att brista, vilket kan leda till en blodpropp eftersom blodet omedelbart levrar sig när placken spricker. Personer med diabetes har fler s.k. sårbara plack som lättare brister.
Positiv effekt uteblev
- Den förhärskande teorin har i många år varit att behandla inflammationen i kärlväggen, som också har ansetts vara kraftigare hos personer med diabetes. Men de nya inflammationshämmande läkemedel som genomgått kliniska studier har inte visat den positiva effekt som man hoppats på, berättar Andreas Edsfeldt, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö på Lunds universitet samt läkare vid kranskärlskliniken på Skånes universitetssjukhus.
I studien undersöktes blod- och vävnadsprover från patienter vid Skånes universitetssjukhus, 63 med typ 2-diabetes och 131 patienter utan diabetes.
- I vår studie hade personerna med typ 2-diabetes inte mer inflammation i kärlväggen än de som inte hade diabetes. Istället talar våra resultat för att själva läkningsförmågan i kärlväggen är nedsatt hos individer med diabetes. Detta skulle i praktiken kunna förklara att placken lättare brister och därmed den ökade risken för hjärt-kärlkomplikationer.
Närmare bestämt var det lägre nivåer av två stabiliserande bindvävsproteiner, kollagen och elastin, som observerades. Plack från personer med typ 2-diabetes innehöll även lägre nivåer av tillväxtfaktorer och enzym som krävs för bildandet av bindvävproteiner och ”reparationen” av kärlväggen.
Vad får den nya kunskapen för konsekvenser?
- Kunskaperna kan hjälpa oss att finna nya terapeutiska mål för att ta fram mer effektiva läkemedel. Det är kanske dags att tänka om och inrikta oss på nya processer i sjukdomen, såsom sårläkningen och inte enbart fortsätta på inslagen bana med fokus på att hämma inflammation och att sänka blodfetter.
Den nya kunskapen kan också utveckla diagnostiken, för att finna patienter med hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.
- Vi är i behov av nya metoder, både inom bilddiagnostik och blodmarkörer, som kan hjälpa oss att finna personer med förekomst av sårbara åderförkalkningsplack, menar Andreas Edsfeldt.
Rönen publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology från American Heart Association.
Arbetet har finansierats via bidrag från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Marianne och Marcus Wallenbergs fond och Stiftelsen för strategisk forskning.
Fakta/Behandling av hjärt-kärlsjukdom vid diabetes
För att förebygga hjärt-kärlkomplikationer hos patienter med diabetes används oftast statiner som sänker blodfetterna och samtidigt är inflammationsdämpande. Enligt Andreas Edsfeldt så har medicinen positiva effekter och minskar eller bromsar utveckling av åderförkalkningsplack hos personer med diabetes, men den behöver sannolikt kompletteras med någon annan typ av behandling. En nedsatt läkningsprocess av de vävnadsskador som orsakas av åderförkalkningsplack och som är vanligare vid diabetes kan vara förklaringen till de sämre behandlingsresultaten bland typ 2-diabetiker.
Publikation
Andreas Edsfeldt, Isabel Gonçalves, Helena Grufman, Mihaela Nitulescu, Pontus Dunér, Eva Bengtsson, Inês G. Mollet, Ana Persson, Marie Nilsson, Marju Orho-Melander, Olle Melander, Harry Björkbacka, Jan Nilsson.
Text: Björn Martinsson