Rönen har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
I studien ingick 14 par enäggstvillingar i Sverige och Danmark. Den ena tvillingen hade typ 2 diabetes och den andra var frisk.
- Tvillingar är en bra modell för att hitta mekanismer, men resultaten har betydelse för alla människor, säger Emma Nilsson, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum och Rigshospitalet i Köpenhamn, som står bakom studien tillsammans med bl a docent Charlotte Ling.
Vi vet att fettväven kan utsöndra hormoner och reglera ämnesomsättningen i olika organ i kroppen. Frågan som forskarna ställde sig var om epigenetiska* förändringar i arvsmassan leder till förändringar i fettväven som i sin tur kan leda till utveckling av typ 2 diabetes.
Påverkade genernas uttryck
Forskarna undersökte DNA-metylering* på 480 000 ställen i arvsmassan och tittade på hur den påverkade genernas uttryck hos enäggstvillingarna. De fann att gener som är involverade i inflammation var uppreglerade och att gener involverade i fett- och glukos-metabolismen var nedreglerade hos dem som hade diabetes.
- Det gör att de inte är lika bra på att ta hand om fettet vilket leder till att det blir ökade nivåer fett i blodet och att fettet istället tas upp av andra organ som muskler, lever eller bukspottkörteln och orsakar insulinresistens där vilket leder till typ 2 diabetes, säger Emma Nilsson.
Stark ärftlighet
De fann att tvillingparens DNA-metylering var väldigt lika, vilket enligt Emma Nilsson tyder på en stark ärftlighet.
Därefter jämförde man tvåäggstvillingar med enäggstvillingar och såg att likheten var större hos enäggstvillingarna.
- Tvåäggstvillingar delar i regel 50 procent av arvsmassan och man brukar säga att enäggstvillingar delar 100 procent. Trots detta hittade vi 1 400 ställen i enäggstvillingarnas arvsmassa där DNA-metyleringen skilde sig åt mellan diabetiker och icke-diabetiker. Dessa skillnader tros bero på skillnad i livsstil och bekräftar teorin att typ 2 diabetes har en stark livsstilskoppling.
Förändringar i den genetiska koden
Vad man dessutom hittade när man undersökte arvsmassan var att det fanns även vissa förändringar i själva DNA:strängen, i den genetiska koden, som skilde sig åt mellan diabetiker och icke-diabetiker hos enäggstvillingarna. Det var något nytt.
Enkelt uttryckt rör det sig om att små delar av den genetiska koden kan fördubblas eller helt utebli. Man får för många, eller för få kopior av en viss DNA:sekvens vilket leder till förändringar i egenskaperna hos den specifika genen.
- Vi hittade sex fall där den ena tvillingen i paret hade fler eller färre av dessa kopior i arvsmassan, och vi misstänker att detta kan vara en annan orsak till sjukdomsutveckling, säger Emma Nilsson och fortsätter:
- Det är intressant eftersom man brukar säga att enäggstvillingar är 100 procent genetiskt lika. Men så finns det trots allt skillnader, och det är okänt om - och hur - de påverkar utvecklingen av typ 2 diabetes. För att se vad detta har för effekt krävs fler studier.
Text: Sara Liedholm
Bilder: Dreamstime (tvillingarna), Emma Nilsson (CNV-illustrationen)
Länk till artikeln:
Fakta epigenetik och DNA-metylering
Epigenetiska förändringar uppstår till följd av bland annat miljö- och livsstilsfaktorer och påverkar genernas funktion. I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. På generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha, om den är på eller av. Metylgrupperna kan man påverka på olika sätt, med träning, kost och sin livsstil, i en process som kallas DNA-metylering.
DNA-metylering är en kemisk process som styr genernas funktion. Den kemiska processen kan påverkas av olika miljöfaktorer såsom, kost, motion, stress etc som gör att genen beter sig på olika sätt och uttrycks i större eller mindre grad.