Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.
Kandidat för nya läkemedel
Hormonkänligt lipas är sedan tidigare mest känt för att det styr frisättningen av den lagrade energin i kroppens fett genom att spjälka triglycerider till fettsyror. Funktionen gör enzymet till en intressant kandidat för nya läkemedel mot övervikt och fetma och forskningen om hormonkänsligt lipas är stadigt växande.
Mekanismen bakom
Nu har forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter gått ett steg längre och funnit att knockoutmöss för hormonkänsligt lipas överhuvud saknar förmågan att bli feta. Forskargruppen har också kartlagt den bakomliggande mekanismen.
Fler bruna fettceller
- Det handlar om förhållandet mellan vita och bruna fettceller. Knockoutmusen, där genen för hormonkänsligt lipas slagits ut, har en störning i omsättningen av vitamin A i fettväven som leder till en ökad andel bruna fettceller i fettväven, och de orsakar inte fetma. Istället alstrar de värme, förklarar Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi på Biomedicinskt Centrum i Lund.
Varm under vinterdvalan
Vuxna individer har väldigt få bruna fettceller. Nyfödda barn har fler för att klara kylan utanför mammans kropp. Det har också djur som går i ide för att hålla sig varma under vinterdvalan.
Obalans vita och bruna fettceller
Överviktiga och feta individer har stora mängder vita fettceller. Vid fetma tar de vita fettcellerna över.
Modellen visar på en princip för möjliga nya behandlingar.
- Ingen vet men kanske är det så att smala individer som inte går upp i vikt fast de äter mycket har fler bruna fettceller, säger Cecilia Holm.
Metabola burar
De bruna fettcellerna är som brännugnar, de innehåller ett stort antal mitokondrier som alstrar värme.
- Vi har mätt knockoutmusens ämnesomsättning i metabola burar och jämfört med kontrollmöss, som blir riktigt feta av samma kost, knockoutmusen har högre basal ämnesomsättning, säger Kristoffer Ström, postdoktor på avdelningen för diabetes, metabolism och endokrinologi på Biomedicinskt Centrum.
Skulle kunna få stor effekt
Knockoutmusen har tillräckligt mycket fettväv för att till synes fungera normalt. Undantaget är hanmössen som av någon okänd anledning är sterila.
- Genetiska knockoutmodeller är ju inget man kan tillämpa på människor men modellen visar på en princip för nya möjliga behandlingar där man istället för att helt slå ut genen kan trycka ned dess aktivitet, säger Cecilia Holm.
- Bara en liten förskjutning från vita till bruna fettceller under lång tid skulle kunna få stor effekt på kroppsvikten, spekulerar Kristoffer Ström.
Text: Tord Ajanki
Undersökningen är publicerad i the FASEB Journal (The Federation of American Societies for Experimental Biology)