Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Musen som inte kan bli fet

Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme.

Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.

Kandidat för nya läkemedel

Hormonkänligt lipas är sedan tidigare mest känt för att det styr frisättningen av den lagrade energin i kroppens fett genom att spjälka triglycerider till fettsyror. Funktionen gör enzymet till en intressant kandidat för nya läkemedel mot övervikt och fetma och forskningen om hormonkänsligt lipas är stadigt växande.

Mekanismen bakom

Nu har forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter gått ett steg längre och funnit att knockoutmöss för hormonkänsligt lipas överhuvud saknar förmågan att bli feta. Forskargruppen har också kartlagt den bakomliggande mekanismen.

Fler bruna fettceller

- Det handlar om förhållandet mellan vita och bruna fettceller. Knockoutmusen, där genen för hormonkänsligt lipas slagits ut, har en störning i omsättningen av vitamin A i fettväven som leder till en ökad andel bruna fettceller i fettväven, och de orsakar inte fetma. Istället alstrar de värme, förklarar Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi på Biomedicinskt Centrum i Lund.

Varm under vinterdvalan

Vuxna individer har väldigt få bruna fettceller. Nyfödda barn har fler för att klara kylan utanför mammans kropp. Det har också djur som går i ide för att hålla sig varma under vinterdvalan.

Obalans vita och bruna fettceller

Överviktiga och feta individer har stora mängder vita fettceller. Vid fetma tar de vita fettcellerna över.

Modellen visar på en princip för möjliga nya behandlingar.

- Ingen vet men kanske är det så att smala individer som inte går upp i vikt fast de äter mycket har fler bruna fettceller, säger Cecilia Holm.

Metabola burar

De bruna fettcellerna är som brännugnar, de innehåller ett stort antal mitokondrier som alstrar värme.
- Vi har mätt knockoutmusens ämnesomsättning i metabola burar och jämfört med kontrollmöss, som blir riktigt feta av samma kost, knockoutmusen har högre basal ämnesomsättning, säger Kristoffer Ström, postdoktor på avdelningen för diabetes, metabolism och endokrinologi på Biomedicinskt Centrum.

Skulle kunna få stor effekt

Knockoutmusen har tillräckligt mycket fettväv för att till synes fungera normalt. Undantaget är hanmössen som av någon okänd anledning är sterila.
- Genetiska knockoutmodeller är ju inget man kan tillämpa på människor men modellen visar på en princip för nya möjliga behandlingar där man istället för att helt slå ut genen kan trycka ned dess aktivitet, säger Cecilia Holm.
- Bara en liten förskjutning från vita till bruna fettceller under lång tid skulle kunna få stor effekt på kroppsvikten, spekulerar Kristoffer Ström.

Text: Tord Ajanki

Undersökningen är publicerad i the FASEB Journal (The Federation of American Societies for Experimental Biology)

Senaste nyheter

2020-06-29

Världens fetaste länder

Världens fetaste länder
2020-06-29

Vilket matmönster har du?

Vilket matmönster har du?
2020-06-29

Farliga eller nyttiga

Farliga eller nyttiga
2020-06-29

Ludvigsson och Lernmark i topp bland världens experter på typ 1-diabetes

Ludvigsson och Lernmark i topp bland världens experter på typ 1-diabetes
2020-06-29

Långvariga höga blodsockervärden ökar risken för demens

Långvariga höga blodsockervärden ökar risken för demens

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)