Studien publiceras i The New England Journal of Medicine och omfattar 137 851 individer. Den bygger på populationsstudien PURE (Prospective Urban Rural Epidemiological study) med deltagare från 27 länder på fem kontinenter. Deltagarna var 35-70 år gamla, och medianvärdet på uppföljningstiden nio och ett halvt år.
Resultaten visar på en tydlig koppling mellan en kost med hög andel snabba kolhydrater, alltså med högt glykemiskt index, GI-värde, som ger stor påverkan på blodsockernivån, och framtida hjärt-kärlsjukdom och död. Kopplingen fanns oavsett om man hade tidigare hjärt-kärlsjukdom eller inte.
Högre risknivå
Forskarna använde ett frågeformulär för att kartlägga deltagarnas kostvanor över tid, och beräkna GI-värdet på maten. Under uppföljningsperioden inträffade totalt 8 780 dödsfall och 8 252 fall av allvarlig hjärt-kärlsjukdom i form av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och död i hjärt-kärlsjukdom.
Bland studiedeltagare med bakomliggande hjärt-kärlsjukdom hade den femtedel av deltagarna vars diet låg högst på GI-skalan, jämfört med den femtedel som låg lägst, en 50-procentigt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. För dem utan bakomliggande hjärt-kärlsjukdom var motsvarande riskökning 20 procent. Effekten av kost med högt glykemiskt index var starkare hos personer med övervikt jämfört med normalviktiga individer.
Medförfattare i studien är Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Sverige är det enda västeuropeiska land som ingår. Drygt 4 000 av deltagarna kommer från Göteborg och Skaraborg.
Kräver omtänk
– Data från den nya studien, tillsammans med tidigare publicerade data från PURE och andra studier, understryker att intag av kolhydrater av låg kvalitet sannolikt är minst lika dåliga eller sämre än många typer av fett, säger hon, och fortsätter:
– Detta föranleder att vi delvis tänker om när det gäller vad som är skadligt i vår kost och vad som är nyttigt. Samtidigt är det en hel del i nuvarande kostrekommendationer som står sig bra: högt intag av frukt och grönsaker, och kolhydrater med högt fiberinnehåll som bönor och fullkornsprodukter hör till det som redan ingår.
Studiens försteförfattare är David Jenkins, professor vid universitetet i Toronto, Kanada. Han betonar hur resultat från PURE-studien även tidigare visat på hälsoeffekterna av att inta rätt slags kolhydrater. Lågt GI-värde finns i flertalet frukter, och i grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Vitt bröd, ris och potatis har högt GI-värde.
Titel: Glycemic Index, Glycemic Load, and Cardiovascular Disease and Mortality, http://doi.org/10.1056/NEJMoa2007123
Kontakt: Annika Rosengren, tel. 0709 60 36 74, epost annika [dot] rosengren [at] wlab [dot] gu [dot] se (annika[dot]rosengren[at]wlab[dot]gu[dot]se)
Bild: Annika Rosengren (foto: Cecilia Hedström)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
johanna [dot] hillgren [at] gu [dot] se (press[at]sahlgrenska[dot]gu[dot]se)
Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin, utbildar och forskar inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. https://www.gu.se/sahlgrenska-akademin