Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mammans utbildningsnivå och barnets blodsockerkontroll

Varför har mammans utbildning så stor betydelse för barnets sockerkontroll vid typ 1 diabetes? Trots att insulin och hjälpmedel i stort sett är gratis och trots att också vården nästan är gratis. Nu visar en dansk kartläggning att mammans socioekonomiska status fortfarande är en avgörande faktor för hur väl barnens blodsocker är kontrollerat.

- Trots ett växande antal undersökningar som tittat på förhållandet mellan familjebakgrund och sockerkontroll är de underliggande mekanismerna inte så väl förstådda, skriver författarna till undersökningen som är publicerad i tidskriften Diabetes Care.

Teststickor, blodsockermätare och insulinspruta
Utrustning för insulinbehandling: teststickor, blodsockermätare och insulinspruta. Bild: Sara Liedholm

I studien deltog drygt 4 000 barn, i stort samtliga danska barn med typ 1 diabetes. Uppföljningen varade mellan åren 2000 och 2013. Barnen delades in i fyra grupper beroende på mammans utbildningsnivå före barnets födelse, från lägsta motsvarande gymnasium, till högsta, akademisk examen från universitet eller högskola.


Forskarna följde fortlöpande barnens HbA1c-värde (ett långtidsvärde för blodsockernivåerna, se faktaruta nedan) och hur många gånger per dag som blodsockret testades.



Stora skillnader


Liksom andra liknande studier fann danskarna att det var stora skillnader i blodsockerkontroll relaterat till mammans utbildningsnivå. 
Har detta då någon betydelse? Ja, så till exempel konstaterar Yonas Berhan, Umeå universitet, i sin avhandling från 2014 att: ”Resultaten i studien visar att låg socioekonomisk status hos föräldrar gav en generellt högre mortalitet (dödlighet) i den grupp som dog i vuxen ålder.” ”Trots att Sverige har en förhållandevis jämlik och tillgänglig vård så finns det en socioekonomiskt grundad skillnad i överlevnad hos patienter som insjuknat i typ 1-diabetes som barn.”


Yonas Berhan fann ett statistiskt samband. Avhandlingens syfte var inte att försöka besvara varför det här sambandet finns men han påpekar att: ”Detta bör studeras vidare för att öka möjligheterna att förebygga dessa skillnader.”



Otillfredsställande sockerkontroll


Resultaten i den danska kartläggningen visar att de barn vars mammor hade den högsta utbildningen i genomsnitt hade ett HbA1c på 59,7 mmol/mol. I den grupp vars mammor hade den kortaste utbildningen var motsvarande värde 9,0 mmol/mol högre, 68,7 mmol/mol.


Enligt Svensk förening för Diabetologi är gränsen för otillfredsställande sockerkontroll 68 eller mer.


De danska forskarna konstaterar att nästan en fjärdedel av skillnaden i resultat kan förklaras med att barn till de högutbildade kvinnorna oftare testade sitt blodsocker.


Även andra viktiga uppgifter ingick i kartläggningen. Antalet fall av syraförgiftning, orsakad av långvarigt höga blodsockervärden, var flest i den grupp vars mödrar hade den kortaste utbildningen. På samma sätt var det med farligt låga blodsockernivåer, under 3,5 mmol. Bland barn till de välutbildade kvinnorna var det också vanligare med insulinpump.


I Danmark, liksom i Sverige, är behandlingen av typ 1 diabetes hos barn i princip kostnadsfri, exempelvis testmaterial för blodsocker.



 

Fakta Hba1c

Hba1c-provet bygger på att socker i blodet binder sig till de röda blodkropparna. Ju mer socker i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en röd blodkropp lever ungefär sex till åtta veckor kan man genom att mäta hur mycket socker som fastnat på blodkropparna få ett mått på hur sockernivåerna varit under perioden.




Länk till kartläggningen i tidskriften Diabetes Care:


Socioeconomic Inequality in Metabolic Control Among Children With Type 1 Diabetes

Text: Tord Ajanki