Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Lovande försök med vaccin mot typ 1-diabetes

Kan två enkla injektioner bromsa sjukdomsförloppet och rädda insulinceller hos barn som nyligen insjuknat i typ 1 diabetes? Preliminära resultat från en svensk undersökning tyder på det. 15 månader efter vaccination hade de barn som behandlats dubbelt så stor förmåga att själva producera insulin jämfört med obehandlade barn.

Injektionerna innehåller GAD65 samma ämne som en av diabetesantikropparna riktar sig mot.
Antikroppar mot GAD är ett tecken på att de insulinbildande cellerna är angripna av det egna immunsystemet. En attack som på sikt kan leda till diabetes. Men nu har GAD även blivit ett högintressant ämne som kanske kan bromsa eller helt stoppa den autoimmuna attacken.

Bästa effekten hittills

– I mer än 30 år har vi på olika sätt försökt påverka immunsystemet för att skydda de insulinproducerande cellerna men inget har visat så här goda resultat, säger Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitetssjukhus som har lett undersökningen med GAD-vaccination av barn och ungdomar med typ 1 diabetes.
70 barn i åldrarna 10 till 18 år deltog. Ingen hade haft diabetes längre än ett och ett halvt år. Hälften av barnen fick två injektioner med GAD, den andra hälften fick också två injektioner men sprutan innehöll inte något aktivt ämne, en så kallad placebobehandling. Varken forskarna eller barnen visste vem som fick vad.
Forskarna använder placebo för att undvika att resultaten påverkas av psykologiska effekter som positiv förväntan eller oro för biverkningar. Först när undersökningen är avslutad avslöjas vilka patienter som tillhört respektive grupp.

Dubbelt så mycket eget insulin

Den pågående GAD-undersökningen är inte klar utan ska pågå i ytterligare 15 månader. Fortfarande vet inte forskarna vilka barn som fått riktigt vaccin. De har bara brutit koden för resultaten i vardera gruppen.
– I den grupp som fick GAD tillverkade barnen dubbelt så mycket eget insulin efter måltid jämfört med dem som fått placebo, konstaterar Johnny Ludvigsson.
Anledningen till att barn som inte hade haft sin diabetes så länge valdes ut är att de har kvar en del egen insulinproduktion. När diagnosen typ 1 diabetes ställs lever och fungerar fortfarande mellan 10 och 20 procent av de insulinproducerande cellerna men om sjukdomen får ha sin gång dödas också de. Målet för GAD-undersökningen var att försöka rädda de resterande cellerna.

Mer lättskött diabetes

– Det vore mycket värdefullt. Sjukdomen blir då lättare att sköta, risken för alltför höga eller alltför låga blodsockervärden minskar liksom risken för framtida komplikationer, förklarar Johnny Ludvigsson.
Den egna lilla insulinproduktionen fungerar som ett utjämnande stöd till insulininjektionerna. Resultatet blir ett jämnare och mer normalt blodsocker därför att den egna insulintillverkningen sker automatiskt när det finns behov.
Att det fungerar på det här viset tyder också GAD-undersökningen på eftersom de barn som hade fått vaccin framför allt producerade eget insulin efter en måltid då behovet är som störst.
När forskarna mätte hur höga halterna av egentillverkat insulin var före en måltid var det ingen skillnad mellan placebo- och GAD-grupperna.

Kamouflera målet för immunattacken

Den troliga förklaringen till hur GAD verkar är att injicerat GAD leder bort immunsystemets attack från det GAD-protein som finns i de insulinbildande cellerna och på så sätt avvärjer eller mildrar det autoimmuna angreppet.
– Vi ser också att den bästa effekten finns hos de barn som inte har haft diabetes så länge. Det är inte förvånande eftersom det då finns fler insulinbildande celler kvar att rädda, säger Johnny Ludvigsson och tillägger.
– De elva barn som inte varit diabetessjuka mer än tre månader hade faktiskt 15 månader efter vaccinationen större egen insulinproduktion än de hade när de insjuknade.

Förebygga typ 1 diabetes

Resultaten är hittills bara preliminära och det handlar om små grupper barn men om de fortsatta försöken slår lika väl ut är tanken att behandla barn direkt när de insjuknar eller till och med innan sjukdomen är ett faktum.
Så skulle man till exempel i förebyggande syfte kunna behandla högriskbarn, till exempel de som har antikroppar mot de insulinbildande cellerna eller de som har typ 1 diabetes i familjen. Också barn som har riskgener för diabetes är en tänkbar grupp.
– En hel del återstår innan vi vet om GAD-vaccinet mer permanent kan rädda livet på de insulinbildande cellerna. Men är det så är det ett stort framsteg och om vi helt kunde förebygga typ 1 diabetes vore det en mycket stor sak, säger Johnny Ludvigsson.

Text: Tord Ajanki

Senaste nyheter

2019-02-15

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes
2019-02-13

”Big data”, muffins och rymdresor

”Big data”, muffins och rymdresor
2019-02-11

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen
2019-02-08

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?
2019-02-06

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)