Det menar Malin Wennström vid enheten för molekylär minnesforskning på Wallenberg laboratoriet, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Hon har fått 6,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka saken.
- Målsättningen är att hitta mätbara biologiska markörer tidigt i förloppet mot demens och på längre sikt att utveckla läkemedel som kan hejda processen, säger Malin Wennström.
Typ 2 diabetes går ofta hand i hand med insulinresistens, ett tillstånd som försämrar insulinets effekt i kroppens vävnader, exempelvis i muskel- och fettceller. På senare tid har man förstått att även celler i hjärnan kan bli insulinresistenta.
De första sjukliga förändringarna
I fokus för Malin Wennströms forskning ligger pericyter, en celltyp som omsluter hjärnans små blodkärl. Pericyter finns i hela kroppen där de fyller en viktig stödjande funktion för blodkärl.
- Vi vet att förlusten av pericyter är den första sjukliga förändringen som sker vid diabetiska ögon- och nervskador. Utan pericyter blir kärlet skört och börjar läcka vilket i förlängningen leder till försämrad blodförsörjning. säger Malin Fex, forskare på Lunds universitets Diabetescenter, som också deltar i projektet.
En förklaring till att patienter med typ 2 diabetes har dubbelt så hög risk att senare i livet drabbas av demens jämfört med icke-diabetiker skulle därför hypotetiskt kunna bero på en insulinresistens framkallade förlust av pericyter i hjärnan
- Vid en av de vanligaste demenssjukdomarna, vaskulär demens, är blodcirkulationen i hjärnan försämrad och en stor del av Alzheimerpatienterna har också kärlförändringar, konstaterar Malin Wennström.
Forskningsarbetet ska utföras i tre faser
I fas A ska pericyter, isolerade från avlidna demenssjuka odlas och studeras.
- Vi kommer att stimulera pericyterna med faktorer som man vet leder till insulinresistens, till exempel höga nivåer av inflammatoriska signalmolekyler, höga socker- och fettnivåer samt stresshormoner. Därefter studerar vi pericyternas respons genom att mäta förändringar i genuttryck, proteinutsöndring och grad av insulinresistens. På detta sätt hoppas vi hitta nya biomarkörer som kan spegla insulinresistens och andra förändringar i pericyter, säger Malin Wennström.
I fas B överflyttas experimenten till försöksdjur. Diabetessjuka insulinresistenta möss men även möss som utsätts för kronisk mild stress och systemisk inflammation ska undersökas. Halten av biomarkörer som upptäckts i Fas A mäts nu i blod och ryggmärgsvätska från mössen.
Genom att samtidigt studera hjärnan hos dessa möss kan man utreda huruvida biomarkörerna speglar de biologiska processerna kring insulinresistens i hjärnan.
- Studierna på celler ger oss inblickar i specifika mekanismer men för att få en bild över hur det ser ut i ett biologiskt komplext system måste vi komplettera med djurförsök.
I den avslutande Fas C kommer de vunna insikterna att testas i kliniskt studier. I samarbete med Katarina Nägga som är läkare vid Minneskliniken Malmö kommer ryggmärgsprover och blod från dementa individer och blod från individer som genomgått glukosbelastning (test på förändringar i sockeromsättningen som kan spegla insulinresistens) analyseras.
- Att analysera ryggmärgsvätska är en av de få metoderna att undersöka sjukliga förändringar i den mänskliga hjärnan, säger Malin Wennström och fortsätter.
- Det bästa vore om vi hittade markörer för detta i blod. Då skulle vi tidigt och enkelt kunna urskilja vilka individer med typ 2 diabetes som har en ökad risk för demens i framtiden. Vi skulle då också ha en konkret måltavla för att utveckla behandlingar som hejdar processen.
Text: Tord Ajanki