Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Inflammationshämmande läkemedel ska förhindra diabetes typ 2

Med hjälp av ett enkelt blodprov kan man i dag se att vissa personer i framtiden riskerar att insjukna i typ 2 diabetes.
Anders Rosengren, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum och läkare vid Skåne universitetssjukhus i Malmö, håller nu på att studera hur man kan hitta nya behandlingar för personer med en ökad mängd av proteinet SFRP4 i blodet.

Tillsammans med doktoranden Taman Mahdi, har Anders Rosengren i tidigare studier funnit att proteinet SFRP4 utgör en länk mellan inflammation och försämrad insulinfrisättning. De kunde också se att personer som i framtiden kommer att utveckla typ 2 diabetes har ökad mängd av det speciella proteinet i blodet, vilket man kan ta reda på i ett enkelt blodprov. Resultatet publicerades i en artikel i tidskriften “Cell Metabolism” hösten 2012.



Skräddarsydda läkemedel
Tack vare ett anslag på en halv miljon kronor från diabetesstifelsen The Hjelt Foundation, ska han nu gå vidare med fynden om SFRP4 och se om det går att dämpa inflammationsprocessen genom att blockera proteinet, och i förlängningen ta fram mer skräddarsydda läkemedel.



- Man har i tidigare studier kunnat se, att om man hämmar inflammation vid diabetes så förbättras blodsockerkontrollen. Man vet inte exakt hur det fungerar men vi tror att om man kan rikta sig mer specifikt mot SFRP4 så kan man kanske få bort visa biverkningar och samtidigt få en mer fokuserad behandling, säger Anders Rosengren.

Nytt sätt hitta nya läkemedel

I sitt arbete kommer Anders Rosengren att använda en ny metod för att leta efter läkemedel som har en viss effekt. I stället för att som tidigare studera ett läkemedel, eller ett ämne, och dess påverkan på en specifik gen åt gången, kommer han att utnyttja den stora mängden data som finns tillgänglig för att hitta genuttryck och genetik.



- Alla läkemedel har bieffekter från det målprotein som man egentligen vill påverka, men med den här metoden tar man redan från början in hur de påverkar olika gener, och man kan utnyttja hela spektrat av effekter hos ett läkemedel. Detta är ett mycket effektivare sätt att hitta nya kandidatläkemedel, säger Anders Rosengren.


Ämne i broccoli och blomkål
En substans som man har hittat på detta sätt och kommer att studera finns naturligt bland annat i broccoli och blomkål.



Projektet pågår under 2013 och Anders Rosengren är glad över stödet från Hjelt Foundation som gjort det möjligt att genomföra studierna.

- Det är alltid kul med anslag från privata fonder där det finns folk som brinner för forskningen. Det gör att man känner ännu större motivation att verkligen ge något tillbaka.

Sara Liedholm