- Det finns ingen känd stark biologisk mekanism som kan förklara att färre män med typ 2-diabetes insjuknar i prostatacancer. Men det är ett faktum att fler typ 2-diabetiker avlider i förtid av andra sjukdomar, t.ex. hjärt-kärlsjukdom och vissa cancertyper, berättar Isabel Drake, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö på Lunds universitet.
Ändrar sitt sätt att leva
En del i förklaringen kan också vara att män till följd av sin diabetesdiagnos gör vissa gynnsamma livsstilsförändringar som i sig skulle kunna minska risken för prostatacancer.
Diabetes är sedan tidigare förknippat med ökad risk att drabbas av flera olika cancerformer, men prostatacancer är ett undantag.
Att risken att insjukna i just prostatacancer är lägre har tilldragit sig många forskares intresse. Men enligt den aktuella avhandlingen kan den lägre risken alltså eventuellt förklaras av att fler personer med typ 2-diabetes hinner dö i andra sjukdomar innan de utvecklar prostatacancer och möjligen av en hälsosammare livsstil.
Kolhydrater och prostatacancer
I avhandlingen undersöks även sambanden mellan kolhydratintag och prostatacancer. Bl.a. undersöktes om fiber och fullkorn kunde ha positiv inverkan på risken att insjukna.
- Fiberrika livsmedel innehåller s.k. långsamma kolhydrater. I dessa livsmedel finns också bland annat fytoöstrogener och antioxidanter som anses nyttiga och i en del fall skyddande mot sjukdom säger Isabel Drake.
Det gick inte att generellt konstatera något starkt samband mellan fiber/fullkorn och risken att insjukna i prostatacancer. Inte heller vid en undersökning av det totala intaget av kolhydrater, oavsett typ, kunde något samband konstateras.
Utmaning att förstå koppling till livsstil
Däremot sågs ett samband mellan prostatacancer och höga intag av sockersötade drycker (saft och läsk) som skulle kunna tyda på att kost med mycket socker kan öka risken för prostatacancer. Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet, bland annat eftersom studien inte visar på orsakssamband.
I avhandlingen konstateras att det är svårt att studera livsstilsrelaterade riskfaktorer för prostatacancer med utgångspunkt i befolkningsstudier. Det beror bland annat på att prostatacancer är en heterogen sjukdom som ofta drabbar äldre män och att vi vet för lite om hur eventuella samspel mellan gen-miljö påverkar risken att insjukna.
Ohälsosam livsstil
I ett av delarbetena observerades ett möjligt samspel mellan gen-livsstil som skulle kunna tyda på att vissa subgrupper av män kan vara mer känsliga att utveckla prostatacancer om de har en ohälsosam livsstil.
- När det gäller risken att utveckla prostatacancer brukar de ärftliga faktorerna enligt uppskattningar stå för cirka 50 procent. Den andra hälften tillskrivs olika miljöfaktorer, som vi alltså ännu har begränsad kunskap om, säger Isabel Drake.
Avhandlingsarbetet bygger på uppgifter från befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där cirka 11 000 män deltagit och följts upp under cirka 15 år.
Isabel Drake är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 8 september 2014 försvarar hon avhandlingen ”Diabetes mellitus and risk of prostate cancer – a focus on shared risk factors and survivor bias”.
Länk till sammanfattning på svenska av avhandlingen
Fakta prostatacancer
Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna som drabbar ca 10 procent av svenska män. Trots omfattningen och sjukdomens allvarlighetsgrad saknas ännu förebyggande behandlingsalternativ och långsiktiga botemedel som är tillräckligt effektiva.
Den vanligaste kontrollmetoden idag är ett så kallat PSA-test, men det är en utbredd uppfattning att det är en alltför trubbig metod. Många män låter sig opereras i onödan, med risk för olika negativa biverkningar, menar kritikerna. Bland dem som behandlas med s.k. androgen blockad mot svårare former av prostatacancer återkommer dessutom cancern oftast inom några år och då finns inga verkningsfulla botemedel.
Text: Björn Martinsson