Efter drygt tio år som European och Senior editor, biträdande chefredaktör, på Journal of Endocrinology avslutade Hindrik Mulder sitt uppdrag i somras. Kort därpå fick han frågan om han ville efterträda nuvarande chefredaktören för Diabetologia, Sally Marshall, som lämnar posten vid årsskiftet 2020/2021.
- Det är stort att som forskare få ett sånt här förtroende. Det är också på ett sätt ett erkännande av diabetesforskningen i Sverige generellt och vid Lunds universitet i synnerhet som har ett gott renommé ute i världen. Det faktum att jag verkar vid Lunds universitets Diabetescentrum, där vi skapat en stark miljö för klinisk, genetisk och experimentell forskning, har antagligen gjort att jag är en lämplig kandidat, säger han.
Tacksam och ödmjuk
Hindrik Mulder är tacksam och ödmjuk över uppgiften som tidigare innehafts av hans egna förebilder och portalgestalter inom diabetesforskningen. Bland dessa återfinns Claes Hellerström (1989–1992) som utvecklade en teknik för att isolera de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som främst innehåller de insulinproducerande betacellerna som tillsammans med andra hormoner reglerar blodsockret och ämnesomsättningen. Tekniken har varit en förutsättning för att förstå hur betacellen fungerar och hur dessa kan utnyttjas för transplantation till patienter med typ 1-diabetes. Och Werner Creutzfeld (1973–1976) vars forskning var banbrytande eftersom hans forskargrupp var bland de första att studera inkretinhormonerna GIP och GLP-1 på 1970-talet. Först på 1990-talet tog forskningen inom området fart ordentligt och idag baseras viktig behandling av typ 2-diabetes på GLP-1. En senare chefredaktör för Diabetologia är Juleen Zierath, Karolinska Institutet, som senare blev ordförande för European Association for the Study of Diabetes (EASD) och ledamot av Nobelkommittén.
Hindrik Mulder själv är verksam som läkare för diabetespatienter på Skånes universitetssjukhus och professor i metabolism vid Lunds universitets Diabetescentrum där han forskar om vad som händer i de insulinproducerande betacellerna vid typ 2-diabetes. Utöver forskning och undervisning är han även med i LUDC:s ledningsgrupp och sitter i styrelsen för det strategiska forskningsområdet EXODIAB.
- Att vara chefredaktör för en vetenskaplig tidskrift är ett annat sätt att få delta i de vetenskapliga processerna, säger han.
Viktigaste tidskrifterna
Diabetologia är den europeiska diabetesorganisationens, EASD, tidskrift. Tillsammans med Diabetes, som är den amerikanska patientorganisationens, ADA, vetenskapliga tidskrift rankas Diabetologia som en av de viktigaste vetenskapliga tidskrifterna för forskning om diabetes.
- De etablerade vetenskapliga tidskrifterna är våra viktigaste kanaler för att nå ut med forskning och medicinskt betydelsefull information till omvärlden, säger Hindrik Mulder.
Han vill att forskningen ska ta större plats i samhällsdebatten genom att utgöra en motpol till rådande faktaresistens och fördumning.
- I sociala medier kan vem som helst säga vad som helst. Där måste vi som representerar den etablerade vetenskapen ta steg framåt. Men det är en utmaning att nå ut i samhället och informera på ett sätt som många kan tillgodogöra sig.
Även om tidskriften i dag är helt digitaliserad är utgivningen anpassad till den månatliga utgivningen av en tryckt tidning i begränsad upplaga. Varje år får tidskriften ta emot ungefär 2000 manuskript.
För att få en artikel publicerad i Diabetologia måste manuskriptet först godkännas av chefredaktören. Närmare 70 procent av manuskripten sorteras bort direkt utan att granskas externt, så kallat ”triage”. Manuskript som bedöms vara lämpliga för tidskriften hanteras av en biträdande redaktör som är expert inom området och som tar hjälp av externa granskare, så kallade reviewers. För att passera nålsögat måste manuskripten uppfylla Diabetologias högt ställda krav på ämne, kvalitet och nyhetsvärde. Endast 10 till 15 procent av manuskript som sänts in till tidskriften blir publicerade.
Blir det lättare nu för forskarna på LUDC att publicera i Diabetologia?
- Risken är snarare att det blir lite strängare. Jag vill inte dra på mig kritik för att favorisera någon även om jag verkligen tycker att forskning från Lunds universitets Diabetescentrum håller högsta internationella klass…
Fakta Peer review
Peer review, en form av expertgranskning, är en process där vetenskapliga artiklar läses och granskas av ämnesexperter innan de accepteras för publicering i vetenskaplig tidskrift. Det är en sakkunnig kvalitetsgranskning och utvärdering som syftar till att säkra att den forskning som publiceras håller vetenskaplig kvalitet och standard.
