Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hårresande forskning kan leda till ny diabetesbehandling

Är det möjligt att forska på typ 1-diabetes, typ 2-diabetes och håravfall samtidigt?
- Absolut, säger Pontus Dunér som efter många års hemlighetsmakeri nu kan lyfta på locket och berätta om sina lovande resultat.

Pontus Dunér, forskare Lunds universitets Diabetescentrum. Bild: Sara Liedholm
Pontus Dunér, forskare Lunds universitets Diabetescentrum. Bild: Sara Liedholm

Den gemensamma nämnaren är ett protein som Pontus Dunér och hans kollegor under de senaste åren arbetat intensivt med att modifiera och bryta ned i mindre verksamma delar, så kallade peptider. I dag har de ett bibliotek med ett femtiotal olika peptider, i många fall patenterade vilket innebär att ingen annan kan använda dem utan tillstånd.

Några av peptiderna har nu visat mycket lovande resultat i både cell- och djurförsök. Dels har de visat sig kunna fördröja insjuknandet i typ 1-diabetes genom att de verkar skydda betacellerna mot en attack från immunförsvaret, dels har de visat sig skydda de insulinproducerande betacellerna mot skadliga effekter av förhöjt blodsocker, som är fallet vid typ 2-diabetes, samt ge skydd mot vissa diabetesrelaterade följdsjukdomar. Ett medel (en peptid) mot håravfall har redan prövats på människor och en färdig produkt kommer efter ytterligare kliniska studier förhoppningsvis ut på marknaden inom några år.

Håravfall och diabetes?

Kopplingen mellan håravfall och diabetes kan tyckas långsökt, men Pontus Dunér berättar att det i empiriska studier visat sig att personer med kroniska sjukdomar många gånger också lider av håravfall och att män med ökat håravfall oftare lider av allvarliga sjukdomar som diabetes.

- Dessutom finns det ett läkemedel, diazoxide, som framför allt användes på barn med typ 1diabetes. Det används inte längre på grund av att barnen blev håriga, säger han.

Ett wow-ögonblick

Det hela började för femton år sedan. Det var ett vanligt experiment då Pontus Dunér under sitt examensjobb i professor Anna Hultgårdh Nilssons forskargrupp skulle undersöka effekten av proteinet osteopontin som finns normalt i vår kropp. De sprutade in olika modifierade varianter av proteinet under huden på möss. I en ruta på ryggen sprutade de in koksalt och i en annan ruta deras modifierade protein. Efter 24 timmar fick Pontus och Anna sitt livs chock när de såg helt nya strukturer i den ruta där de sprutat in proteinet. Det visade sig vara hårsäckar!

- Det var ett wow-ögonblick, berättar Pontus Dunér.

Men eftersom de normalt sysslade med forskning kring hjärt- kärlsjukdomar och inte hår, visste de inte riktigt vad de skulle göra, så fynden blev liggande.

Pontus Dunér tittar i ett mikroskop Bild: Sara Liedholm
Bild: Sara Liedholm

Mycket hysch-hysch

2011 bildade Anna och Pontus tillsammans med Lund University Bioscience bolaget Follicum och sedan dess har de satsat allt på att utveckla sitt protein i samarbete med världsledande forskare.

Fram till för ett år sedan har Pontus Dunér och hans kollegor emellertid varit väldigt hemliga med vad de hållit på med på diabetesområdet. Anledningen är patentskydden av de olika peptiderna som varit kringgärdade med mycket hysch-hysch. Processen har bland annat inneburit att de inte kunnat publicera sina vetenskapliga resultat.

Forskargruppen består av medarbetare både i Lund och Malmö, men arbetet har till stor del skötts ute i vida världen.

- I början jobbade vi helt virtuellt och köpte in de försök vi ville göra från Japan, Indien, Schweiz, Israel och USA. Det är fördelen med dagens värld att man kan välja dem som är bäst till ett bra pris.

Nu har de tagit bladet från munnen och kan berätta att de kommit långt i processen med att ta fram ett medel mot håravfall och även har en lovande behandling för diabetiker på gång.

- Nu när vi kan berätta vad vi gör har vi fått jättemycket bra feedback från andra forskare inom Lunds universitets Diabetescentrum, det är en underbar miljö, säger Pontus Dunér.

Drabbar både män och kvinnor

Det talas mest om manligt håravfall, men problemet är lika stort hos kvinnor.

Orsaken till håravfallet kan variera.

- Diffust håravfall, att man tappar det fläckvis eller delvis, drabbar främst kvinnor. Det kan bero på en traumatisk händelse man är med om och så efter ett par månader efter det inträffade tappar man kanske så mycket som tusen hårstrån per dag. Det kan även bero på infektionssjukdomar, kraftig feber, graviditet eller förlossning. Eller stress. Stress kan göra så att till och med barn helt förlorar håret. Det är en hemsk upplevelse.

Andra orsaker kan vara blod- och bristsjukdomar, mediciner, cancerbehandling eller kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes, både typ 1 och typ 2.

- Det orsakas av högt blodsocker över tid, vilket kan behandlas. Det kan också bero på dålig blodcirkulation, dåligt immunförsvar eller mediciner man tar vid diabetes, säger Pontus Dunér.

Väcker hårsäckarna till liv

Människor har ungefär 100 000 hårsäckar på huvudet. Hårsäckarna tillverkar nytt hår i en cyklisk process. Under den första tillväxtfasen som varar i två till sex år producerar hårsäcken cirka en centimeter hår i månaden. Efter en kortare övergångsfas går hårsäcken in i en en till två månaders lång vilofas då hela hårsäcken sjunker ihop. När en ny tillväxtfas tar fart tappar vi det gamla hårstrået och hårsäcken börjar om på nytt. I normala fall tappar vi ungefär hundra hårstrån varje dag.

Ett problem som ofta drabbar män är att hårstråna fastnar i vilofasen.

- De är inte döda men de sitter fast i vilofasen. Till slut tappar man håret men får inget nytt. Hårsäckarna är fortfarande funktionsdugliga, så hade man bara hittat ett sätt att väcka dem till liv så…

Och det är precis det deras medel mot håravfall gör!

Bättre resultat

Deras nyligen avslutade studie med 60 tunnhåriga män som behandlats med medlet tre gånger i veckan i tre månader, visade att personerna fick en markant ökad hårtillväxt och hårsäckar som befann sig i tillväxtfas. Medlet applicerades under huden med hjälp av en tunn nål, men förutom en rodnad av själva sticken upptäcktes inga biverkningar.

Nästa steg är att testa vad det blir för effekt om man istället behandlar tunnhåriga män med en kräm de utvecklat med sitt verksamma medel.

- Vi vill undersöka om vi kan få bättre resultat med dagliga behandlingar och längre behandlingstid. Och ta reda på vad som händer med personerna över tid. Är effekten bestående eller behöver de fortsätta sin behandling?

Studien planeras starta i början av 2020.

Pontus Dunér i cellodlingsrummet. Bild: Sara Liedholm
Bild: Sara Liedholm

Återfanns i bukspottkörteln

Sina andra viktiga fynd kopplade till diabetes gjorde de för några år sedan under tiden som de arbetade med att försäkra sig om att håravfallsmedlet var säkert för människor.

Den första upptäckten kom när de ville undersöka vart medlet de sprutade in i djuret tog vägen. Förutom i huden runt hårsäckar ansamlades det även i bukspottkörteln där bland annat de insulinproducerande betacellerna sitter. De testade därför vad medlet har för effekt på betacellerna i laboratoriet. Det skulle visa sig att celler som behandlades med medlet både ökade i antal och frisatte mer insulin!

- Alla tyckte det var jättespännande, det här måste vi undersöka vidare!

De fortsatte med att undersöka vad som hände med celler som utsattes för höga glukosnivåer (som i fallet med typ 2-diabetes) och som behandlades med företagets olika peptider.

Resultatet visade att celler som inte behandlats med medlet mådde dåligt och var dysfunktionella efter tre dygn, medan de behandlade cellerna överlevde och till och med ökade sin förmåga att utsöndra insulin.

Fördröjer insjuknandet

Resultaten har inneburit en kursändring för Pontus Dunér och Follicum som nu på allvar gett sig in på diabetesområdet. I dag jobbar de bland annat tillsammans med professor Åke Lernmark och en djurmodell som spontant utvecklar typ 1-diabetes vid en viss ålder. I experiment har de behandlat försöksdjuren med sina peptider i avsikt att fördröja – eller förhindra – insjuknandet.

Resultaten har varit lovande:

- Vi lyckades fördröja insjuknandet genom att skydda betacellerna en viss tid, säger Pontus Dunér. Nu jobbar vi med att optimera behandlingen och tittar på olika doser.

Behandling med Follicums peptider i djurförsök verkar således skydda betacellerna från såväl immunförsvarets attack vid typ 1-diabetes som de skadliga effekterna av högt blodsocker vid typ 2-diabetes samtidigt som den förbättrar insulinproduktionen. Hypotesen är att de även har potential att skydda mot vissa följdsjukdomar, men det är ännu för tidigt att säga.

- Om tre till fem år vet vi om det även fungerar på människor, avslutar Pontus Dunér.

Text: Sara Liedholm