Forskare vid Rigshospitalet i Köpenhamn har följt 90 kvinnor med typ 1 diabetes under hela graviditeten och regelbundet mätt deras nivåer av C-peptid som ett mått på koppens egen insulinproduktion.
I stort sett samtliga kvinnor fick allt högre C-peptidnivåer ju längre graviditeten fortskred. Detta gäller även för de kvinnor som inte hade några mätbara C-peptider i blodet under den tidiga graviditeten.
C-peptid speglar insulinproduktionen
Forskarna använder C-peptid (Connecting peptide) som ett mått på kroppens egen insulinproduktion. C-peptid produceras av de insulinproducerande betacellerna tillsammans med och i samma mängd som insulin.
Svårt mäta insulinnivåer
Anledningen till att C-peptid används istället för att direkt mäta insulinhalten i blodet är dels att det är mycket komplicerat att mäta insulin, dels att om patienten behandlas med insulin är det inte möjligt att skilja eget insulin från det injicerade.
Det insulin som injiceras innehåller inte C-peptid.
Så gott som samtliga
De 90 danska kvinnorna hade haft typ 1 diabetes i allt mellan ett och 36 år, i genomsnitt i 17 år. Deras ålder var i genomsnitt 31 år.
Vid den första provtagningen, som gjordes i den åttonde graviditetsveckan, hade knappt hälften, 44 procent av kvinnorna, C-peptid i blodet.
Vid den sista provtagningen, i 33:e graviditetsveckan, hade 97 procent av kvinnorna C-peptid.
Fick bättre blodsockerkontroll
Tendensen var tydlig. Ju längre graviditeten fortskred, desto högre var halterna av C-peptid i blodet. I genomsnitt hade nästan fördubblats produktionen mellan 8:e och 33:e graviditetsveckan.
Störst ökning hade de kvinnor som inte hade mätbara C-peptidnivåer i början av graviditeten.
Forskarna kunde också se att de högre C-peptidnivåerna hängde samman med bättre blodsockerkontroll.
Kommer inte från fostret
Förklaringen till hur kvinnor med långvarig typ 1 diabetes kan börja producera C-peptid/insulin när de blir gravida är oklar. Det kan inte komma från fostret eftersom C-peptid inte passerar moderkakan.
Dämpat immunsystem
Under graviditeten sker stora förändringar i kvinnans kropp. Bland många andra dämpas immunsystemet till viss del för att inte fostret ska uppfattas som främmande och stötas bort.
Kvinnor som inte har typ 1 diabetes fördubblar också antalet insulinproducerande betaceller under graviditeten för att klara av ökade krav på insulinproduktion.
Minskad autoimmunitet
De danska forskarna spekulerar i att de båda processerna ligger bakom deras fynd. Det nedtryckta immunsystemet gör att den autoimmunitet som orsakar typ 1 diabetes lättar. De få kvarvarande, eller nybildade, betacellerna får bättre chans att överleva och börja producera insulin. Effekten förstärks av de andra fenomen som rustar kroppen för det ökade kravet på insulinproduktion under graviditeten.
Minskad betacellstress
En annan tänkbar förklaring är att den bästa tänkbara blodsockerkontroll, som alla gravida uppmanas att försöka nå, lättar på den stress kvarvarande betaceller har och förbättrar deras prestationsförmåga.
Text: Tord Ajanki
Länk till den danska undersökningen i tidskriften Diabetes Care