Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskning på zebrafiskar som kan leda till nya diabetesbehandlingar prisas

I sin forskning på zebrafiskar strävar Olov Andersson, Karolinska Institutet, efter att skapa insulinproducerande celler och nya behandlingsmetoder vid diabetes.
För det har han utsetts till mottagare av Leif C. Groop award for outstanding research som delas ut av Lunds universitets Diabetescentrum och sponsras av Novo Nordisk Sverige.

Det går snabbt att generera genmodifierade zebrafiskar och testa läkemedelskandidater på dem genom att helt enkelt tillsätta dem till vattnet som yngel simmar i, berättar Olov Andersson. 
Det går snabbt att generera genmodifierade zebrafiskar och testa läkemedelskandidater på dem genom att helt enkelt tillsätta dem till vattnet som yngel simmar i, berättar Olov Andersson. 
- Det är verkligen roligt att få sådan uppskattning för vår forskning, speciellt när det kommer från kollegor som är experter inom diabetes. Dessutom är det inspirerande att andra är intresserade av vår forskningsinriktning, något som ger oss extra motivation att driva just denna forskning framåt, säger Olov Andersson som leder en forskargrupp inom cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.

Nya eller fler celler

Olov Andersson
Olov Andersson
Målet med deras forskning är att skapa nya betaceller från stamceller eller hitta andra sätt att öka antalet insulinproducerande celler.

Man kan t ex stimulera de kvarvarande betacellerna till att dela sig och bli fler, eller stimulera andra celltyper till att byta skepnad så att de börjar producera insulin (dvs cellulär reprogrammering). Framförallt kan vi se att glukagonproducerande alfaceller är flexibla och kan börja producera insulin.

Efter att ha disputerat inom utvecklingsbiologi valde Olov Andersson att fördjupa sig i nybildning av insulinproducerande betaceller. Först använde han möss i sin forskning, men snart övergick han till zebrafiskar.

Snabbare och enklare med zebrafiskar

- Zebrafiskar är mer etablerat som modellsystem utomlands än i Sverige. När jag började jobba med zebrafiskar hade utvecklingen av betaceller och bukspottkörteln beskrivits, men zebrafiskar hade inte använts till att testa nya läkemedelskandidater för diabetes. Det går snabbt att generera genmodifierade zebrafiskar och testa läkemedelskandidater på dem genom att helt enkelt tillsätta dem till vattnet som yngel simmar i, så jag bestämde mig för att utnyttja dessa fördelar. 

- Vi har 580 akvarier med olika typer av zebrafiskar så visst ser vi vuxna fiskar när vi sätter upp dem för avel, även om vi testar potentiella nya läkemedel på yngel. Jag har lärt mig en hel del praktiska detaljer om att sköta en sådan stor akvarieanläggning, så om jag misslyckas med forskningsspåret kan jag alltid öppna en akvarieaffär.

Dröjer det länge innan en ny behandling kan bli verklighet för patienterna?

- Spekulationer om när ny behandling kan bli verklighet för patienter slår ofta fel eftersom det är många säkerhetsaspekter som måste tas i åtanke, tex om man stimulerar betacellerna till att dela sig finns det alltid en risk att andra celltyper också delar sig och kan ge upphov till cancer. Men visst, vårt mål är förstås inte att utveckla veterinärmedicin för fiskar utan vår förhoppning är att det så småningom kommer patienter till nytta, säger Olov Andersson.

Text: Sara Liedholm

Fakta om Leif C. Groop award for outstanding research

Priset delas ut årligen till en yngre forskare inom diabetesområdet verksam i de nordiska länderna. Utöver äran tillkommer en prissumma på 100 000 kronor.

Olov Andersson tar emot priset och håller en öppen pristagarföreläsning i Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus, den 19 mars 2019.

Mer om Leif C. Groop Award