DAISY är en amerikansk undersökning som i mycket liknar TEDDY och DiPiS. Också i DAISY kontrolleras barnen regelbundet för antikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Antikroppar som signalerar att risken för diabetes har ökat.
2004, då 30 barn i DAISY hade fått typ 1 diabetes, jämförde forskarna om deras insjuknande skilde sig åt från andra barn som inte var med i en undersökning som DAISY.
Av de 30 hade 27 antikroppar och deras föräldrar hade informerats om vilka symtom barnet har om det håller på att få diabetes.
Inte lika sjuka
Jämförelsen utföll på flera sätt till DAISY-barnens fördel. De var i bättre skick när diabetessjukdomen upptäcktes. Endast ett av de 30 barnen, 3,3 procent, blev inlagt på sjukhus jämfört med nästan hälften, 44 procent, av barnen i jämförelsegruppen.
I USA är ofta rutinen att nyupptäckta barn med diabetes enbart läggs in på sjukhus om de har en så kallad ketoacidos, en syraförgiftning vilket är ett farligt tillstånd då insulinbristen är så allvarlig att det i regel krävs intensivvård.
I Sverige läggs alla nyupptäckta diabetesbarn in på sjukhus för att de och deras familj ska få lära sig om sjukdomen, om insulininjektioner och blodsockermätningar.
Inte lika höga blodsocker
Att diabetessjukdomen för barnen i DAISY inte hade gått lika långt innan den upptäcktes bekräftades också av det prov som visar hur blodsockret hade legat veckorna före upptäckten. DAISY-barnen hade haft avsevärt lägre genomsnittlig blodsockerhalt.
Denna skillnad till fördel för DAISY-barnen fanns också kvar en månad efter diagnosen. Efter sex månader låg medelblodsockret på samma nivå i båda grupperna vilket är en naturlig effekt av att alla då var inställda på rätt insulindos.
Behövde inte lika mycket insulin
Även den mängd insulin som barnen behövde var lägre i DAISY-gruppen och skillnaden kvarstod ännu efter ett år.
Skillnaderna mellan grupperna förklaras av att DAISY-barnen fick sin diabetesdiagnos i ett tidigare skede än de andra barnen. De var inte lika sjuka när behandlingen med insulin startade och att de sannolikt hade fler överlevande insulinproducerande celler kvar.
Detta kan ha betydelse även i ett längre perspektiv. När insulinbehandlingen avlastar de hårt arbetande insulinproducerande cellerna tror man att sjukdomsprocessen bromsas upp eftersom cellerna inte längre måste vara så aktiva. Det är också känt att ketoacidos orsakar ett tillstånd där kroppens behov av insulin ökar.
Text: Tord Ajanki
Läs om när Filip, som var med i DiPiS-undersökningen, fick diabetes. Han var två år och hans milda sjukdomsdebut bekräftar resultaten från DAISY.
DAISY står för Diabetes Autoimmunity Study in the Young.
Undersökningen finns att läsa i den amerikanska tidskriften Diabetes Care.