Typ 1-diabetes beror på genetiska förutsättningar och inte på konsumtion av socker vilket många fortfarande tror. Åke Lernmark föredrar att kalla sjukdomen för autoimmun diabetes:
”Det handlar om att immunförsvaret gör en feltolkning av vissa virus och börjar bekämpa kroppens insulinproducerande celler och därmed kroppens förmåga att reglera blodsockernivån”.
Sedan 2004 pågår en studie med 8 400 barn i Tyskland, USA, Finland och Sverige som har de genetiska anlagen för sjukdomen. I studien har forskarna kunnat konstatera att barn som utvecklar autoantikroppar mot sitt eget insulin oftast gör det redan vid ett års ålder.
Screening för barn i riskzonen
Forskarna förordar screening för att barn i riskzonen ska upptäckas tidigt. Men en allmän screening kommer inte att införas så länge det saknas en förebyggande behandling att erbjuda. Hösten 2018 påbörjade därför gruppen vid Clinical Research Centre (CRC) en uppföljande studie. I den ska ingå över 400 svenska barn med förhöjd ärftlig risk för autoimmun diabetes som ännu inte utvecklat någon autoantikropp mot insulin. De behandlas med insulin och förhoppningen är att det ska förhindra uppkomsten av autoantikroppar.
”Barnen får insulin varje dag under tre års tid för att immunförsvaret ska förstå att insulin är ofarligt. Efter tre år är den mest kritiska perioden passerad. Vi följer barnen tills de är sju år för att se om det fungerar”.
Förbättrade analysmetoder
Ger studien önskat resultat kommer allmän screening ett steg närmare. Men om alla barn ska testas krävs att analysmetoderna förbättras av sevärt. I dagsläget måste fyra olika prover analyseras var för sig. Dessutom fordras radioaktivt märkta kemikalier vilka medför risker för både personal och miljö och också begränsar antalet laboratorier som kan utföra analyserna. Pengarna från Lundbergs Forskningsstiftelse gör det möjligt att effektivisera och förbättra metoderna.
”Tack vare anslaget kan vi nu låta tillverka en avancerad robot som analyserar alla fyra proverna samtidigt utan att använda radioaktiva ämnen. Roboten medför också att testerna kan utföras med betydligt mindre mängder blod vilket är särskilt positivt när det handlar om små barn”, säger Åke Lernmark.
Källa: Pressmeddelande från Lundbergs Forskningsstiftelse
