Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Djupa, långvariga, farliga blodsockerfall vanliga nattetid

I genomsnitt har typ 1 diabetiker varje månad två till tre djupa insulinkänningar på natten. Blodsockret ligger för lågt, lägre än 3,3 mmol/L i allt mellan en halv timme till upp till tre timmar. Tillståndet är allvarligt, risken för krampanfall, till och med död, är stor.

De amerikanska forskarna vid Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) som presenterar resultaten i tidskriften Diabetes Care börjar med att redogöra för en annan undersökning som visade att sex procent av alla dödsfall bland diabetiker under 40 år sker i sömnen, så kallat ”död-i-sängen-syndrom”.
”I många fall är orsaken sannolikt svåra nattliga blodsockerfall.” skriver JDRF-forskarna.

Unik möjlighet

De har haft tillgång till mer än 2,4 miljoner blodsockervärden insamlade under fler än 36 000 nätter från 176 typ 1 diabetiker vilka använt en mätare som automatiskt läser av blodsockret tre gånger i timmen. Deltagarna var mellan 8 och 72 år gamla.
”Den stora mängden data gav oss en unik möjlighet att avgöra hur vanliga nattliga blodsockerfall är.” skriver forskarna.

Under 3,3 mmol/L

Gränsvärdet för när insulinkänningen skulle klassificeras som djup var satt till ett blodsocker under 3,3 mmol/L, vilket är lägre än i många andra studier. För att betraktas som långvarig skulle värdet ligga under gränsen i två på varandra följande mätningar med 20 minuters mellanrum.
Något högre, men fortfarande för låga blodsockervärden, under 3,5 mmol/L, var mycket vanligare i undersökningen än den uppsatta gränsen.

Nästan alla hade insulinkänningar

Resultatet visade att djupa blodsockerfall inträffade 8,5 procent av nätterna. I genomsnitt varade insulinkänningen i 53 minuter men nästan en fjärdedel av dem, 23 procent, varade nästan två timmar. Var tionde varade mer än tre timmar.
Hos endast sex av deltagarna registrerades ingen insulinkänning.

Vanligare bland yngre

Det var ingen skillnad beroende på vilken typ av insulinbehandling, sprutor eller pump, deltagarna hade.
Det visade sig också att blodsockerfallen var vanligare bland dem som var yngre än 25 år. Inte oväntat var de också vanligare bland dem som hade ett lägre medelblodsocker (lägre HbA1c-värde).
Möjliga förklaringar till de nattliga insulinkänningarna, skriver forskarna, kan vara exempelvis en fördröjd effekt av fysisk aktivitet, en försämrad förmåga att reagera på för låga sockervärden eller missad kvällsmål.

Toppen av ett isberg

”Vår och andra undersökningar där man använt kontinuerlig blodsockermätning har tydligt visat att de registrerade svåra blodsockerfallen bara är toppen av ett isberg eftersom många fler passerar utan symtom och utan att någonsin bli registrerade.” konstaterar forskargruppen.
De menar att det är viktigt att spåra och försöka komma till rätta med blodsockerfall under sömnen eftersom de på sikt försämrar kroppens naturliga försvar mot allt för låga värden genom utsöndring av hormonet glukagon.

Konstgjord bukspottkörtel

”Resultaten visar att insulinbehandlingen aldrig kommer att bli perfekt innan vi har ett system där kontinuerlig registrering av blodsockernivåerna styr tillförseln av insulin från en pump.”

Text: Tord Ajanki
Bild: dreamstime

Länk till artikeln i tidskriften Diabetes Care