Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Diabetesforskarnas guld

Cellerna som tillverkar insulin och glukagon sitter svårtillgängliga inne i den sköra bukspottkörteln. Forskare som vill förstå hur de fungerar och vad som ligger bakom utvecklingen av diabetes är därför ofta hänvisade till att göra sina försök på djur. Human Tissue Lab ger däremot forskarna tillgång till donerade celler från avlidna personer vilket lett till att Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, i dag rankas som ett av världens främsta inom diabetesforskning.

Human Tissue Lab, "det humana vävnadslaboratoriet" är en unik kunskapsbank med information om hur cellerna i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln fungerar och hur de skiljer sig åt mellan friska och personer med typ 2-diabetes. Bild: Kennet Ruona
Human Tissue Lab, "det humana vävnadslaboratoriet" är en unik kunskapsbank med information om hur cellerna i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln fungerar och hur de skiljer sig åt mellan friska och personer med typ 2-diabetes. Bild: Kennet Ruona

Charlotte Ling studerar livsstilens påverkan på våra gener inom ett område som heter epigenetik och har haft stor nytta av Human Tissue Lab. Hon har i sin forskning bland annat visat att ålder och träning gör avtryck på våra gener i form av kemiska förändringar, sk DNA-metyleringar, och att de påverkar betacellernas förmåga att frisätta insulin. Hon har också lett en stor kartläggning som visar hur DNA-metyleringar skiljer sig åt mellan friska och personer med typ 2-diabetes.
Inom ramen för ett stort EU-finansierat forskningsprojekt håller hon nu på att studera samspelet mellan specifika gener och de epigenetiska förändringarna för att ta reda på hur de påverkar genuttrycket och insulinfrisättningen.

Bota typ 2-diabetes?

– Om vi kan förstå hur vår livsstil påverkar de epigenetiska förändringarna hos människor så kan vi utveckla nya mediciner som kan förebygga eller bota typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling.
Trots möjligheterna som givits forskarna tack vare Human Tissue Lab är djurförsök fortfarande viktiga för att studera gener, deras effekter och bakomliggande mekanismer.
– Vi kommer ju aldrig att kunna studera allt som händer i öarna hos levande människor eller göra interventionsstudier som visar exakt hur cellerna påverkas av exempelvis träning. Men man kommer aldrig ifrån att när det gäller att förebygga eller bota diabetes hos människor så är det öar från människor som gäller, säger Charlotte Ling.

Reglerar ämnesomsättningen

Langerhanska öar är en grupp av celler som består främst av betaceller som producerar insulin, och alfaceller som producerar glukagon. Dessa två hormoner reglerar blodsockret och ämnesomsättningen. Langerhanska öar är på grund av sin placering svåra att studera i levande människor. I likhet med andra organ doneras de till forskning i samband med att en person avlider, om de inte används till transplantation.

Den begränsade tillgången på mänskliga öar har lett till att man idag har stor kunskap om diabetes hos råttor och möss, och även vet flera sätt att bota dem på. Tyvärr har kunskapen inte alltid gått att översätta till mänskliga förhållanden.
– Möjligheten att forska på mänskliga celler har gjort att vi fått omvärdera mycket av vår tidigare forskning, säger professor Charlotte Ling vid Lunds universitets Diabetescentrum.

Kunskapsbank

Human Tissue Lab är en resurs som hanterar och analyserar Langerhanska öar utifrån bland annat genetiska variationer och deras förmåga att frisätta insulin och glukagon. Det kan liknas vid en bank där forskarna sätter in och tar ut data. Sedan 2007 har forskarna byggt upp en helt unik kunskapsbank med information om hur öarna fungerar och hur de skiljer sig åt mellan friska och personer med typ 2-diabetes. För att undvika att flera forskare gör samma sak får man ansöka om att ta del av materialet.
– När man publicerat sina resultat gör man den nya informationen åtkomlig för alla inom EXODIAB, säger professor Charlotte Ling som också är sammankallande i styrgruppen för Human Tissue Lab.
EXODIAB är ett av regeringens strategiska forskningsområden inom diabetes och förutom Lunds universitet ingår även Uppsala universitet.

Starkaste riskgenen

Tack vare Human Tissue Lab har forskarna bidragit till omfattande ny kunskap på diabetesområdet som gett eko ute i världen. Forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, LUDC, var först med att kartlägga funktionen av flera gener i öar från människor och har identifierat funktionen av en mängd tidigare okända, men viktiga, gener som spelar stor roll för utvecklingen av typ 2-diabetes, däribland TCFL7 som är den enskilt starkaste riskgenen för typ 2-diabetes. De har även studerat enskilda gener i dess minsta beståndsdelar och funnit hur olika variationer i dessa påverkar risken för sjukdomen.

Text: Sara Liedholm

Fakta om EXODIAB

EXODIAB är en nationell resurs som integrerar forskning på olika områden med kliniska studier och befolkningsstudier (epidemiologi) samt skapar plattformar för samarbeten mellan akademin och industrin. Inom EXODIAB finns några av de främsta biobankerna i världen för diabetesforskning, som förutom blodprover, urin- och avföringsprover mm, även samlar information om individer eller hela släkter och deras livsstil och eventuella sjukdomshistoria. Detta ger forskarna en unik möjlighet att studera sjukdomsorsaker på molekylär nivå. Det humana vävnadslaboratoriet (Human Tissue Lab, HTL) är också en ovärderlig resurs som ger forskarna tillgång till det i diabetessammanhang viktigaste materialet att studera: insulinproducerande celler från människor samt vävnader från lever, muskler och fett.

Läs mer på EXODIAB:s hemsida

Senaste nyheter

2019-01-16

"Typ 1-diabetes är egentligen en virussjukdom"

"Typ 1-diabetes är egentligen en virussjukdom"
2019-01-14

Fiolspelande typ 1-diabetesforskare rankas etta i världen

Fiolspelande typ 1-diabetesforskare rankas etta i världen
2019-01-11

Mer spenat och ruccola på tallriken kan motverka fettlever

Mer spenat och ruccola på tallriken kan motverka fettlever
2019-01-09

Smörsyra och typ 2-diabetes

Smörsyra och typ 2-diabetes
2019-01-07

Välkommen till nya Diabetesportalen

Välkommen till nya Diabetesportalen

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)