Inom EU har för närvarande 32 miljoner vuxna personer med diabetes mellitus vilket motsvarar åtta procent av alla vuxna. En av tre vet inte om att de har diabetes.
År 2013 dog 271 300 personer i EU pga diabetes, 50 procent dog av hjärtkärlsjukdom och 10-20 procent dog av njursvikt. Hälften av alla patienter har symtomgivande nervskador, 10 procent har grav synnedsättning, 37 procent är stressade av sin diabetes, 17 procent är deprimerade och 17 procent känner sig diskriminerade. Idag går 9,2 procent av sjukvårdsbudgeten till diabetessjukdomar och en patient kostar i snitt per år 2 450 euro men endast sju procent av kostnaden utgörs av läkemedel.

Något måste göras
Inom EU är man bekymrad över den stigande prevalensen av framför allt typ 2 diabetes och de kostnader som detta för med sig. Individer i arbetsför ålder drabbas av sjukdom som påverkar inte bara dem själva utan ofta även övriga familjemedlemmar/närstående och deras arbetsförmåga. För de äldre som drabbas så medför sjukdomen lidande för dem själva och kostnader för samhället. EU har inte längre råd med denna eskalerande prevalens av diabetes och något måste göras för att bryta trenden. Vad gör man när kranen läcker? Antingen sätter man en spann under eller så åtgärdar man läckan.

Under Danmarks år som ordförandeland för EU 2012 ordnade man ett första mötet i Köpenhamn under parollen European Diabetes Leader Forum och man samlade politiker, andra beslutsfattare och organisationsföreträdare både inom och utom EU. Den 4.e mars  2014 var det dags för ett uppföljande möte i Bryssel under värdskap av Danska Diabetesorganisationen. Nationella Diabetes Teamet i Sverige stod bakom initiativet liksom EASD, FEND, IDF, OECD, PCDE (Primärvård i Europa), Steno Diabetes Center och Tyska Diabetes förbundet. Mötet genomfördes med ekonomiskt stöd från Novo Nordisk.

Sverige representerades av Klara Granat, Socialdepartementet, Tobias Nilsson, Stockholm Landsting, Fredrik Löhndal, Svenska Diabetesförbundet och Mona Landin-Olsson, Svensk Förening för Diabetologi. Invigningstalet hölls av Prins Joakim av Danmark som är danska diabetesorganisationens beskyddare. Därefter kom korta anföranden av politiker inom EU, hälsoministrar i de olika medlemsländerna och andra intressenter.

Förebyggande åtgärder
Toino Borg, Europas hälsokommissionär, förordade mera prevention av typ 2 diabetes istället för att fortsätta försöka ta hand om fler sjuka. Han talade för breda primärpreventiva åtgärder med inriktning på tobak-, mat- och alkoholvanor. Vi äter för mycket, vi äter fel mat och rör oss för lite. En av åtta har diabetes i EU, 50 procent är överviktiga i EU, andelen feta barn ökar och över 90 procent av patienter med typ 2 diabetes skulle kunna förhindras enligt Toino Borg.

Alla medlemsländer måste ta sin del och göra något, det är inte bara EU:s hälsoministerium som ska agera. EU tänker nu satsa 10 miljoner euro på övergripande arbete men det måste följas av nationella planer i varje EU land. Man måste också förbättra vården för de som redan har sjukdomen för att förhindra komplikationsutveckling. Hela kedjan från EU toppen ner i medlemsländernas basala sjukvård måste engageras. 

Drabbar alla samhällsklasser
OECD gav siffror på vad diabetes betyder för EU och om utvecklingen fortsätter på detta sätt så kommer diabetes och andra kroniska sjukdomar att kraftigt påverka EU:s ekonomi framöver. Diabetes drabbar alla samhällsklasser och ökning ses överallt. Det är inte bara familjeekonomin som drabbas när någon blir sjuk utan det är hela samhället. Medlemsländerna måste därför ändra sin strategi och få stopp på den fortsatta utvecklingen. Man måste också förbättra vården för de som redan har sjukdomen för att förhindra komplikationsutveckling.

Danmarks hälsominister Nick Haekkerup, talade om att patientens egenmakt (empowerment) måste stärkas, patienterna har i Danmark tillgång till sin egen journal, vilket ger ökat ansvar för den enskilda patienten. Samhället har ansvar för att erbjuda bra vård men måste också kräva att patienterna samarbetar. Patienterna och anhöriga måste involveras i behandlingen, deras åsikter ska tas tillvara både i vård och i organisationsarbetet. Patientinflytande är viktigt för alla kroniska sjukdomars vård.

Kan inte bara se på
Vi måste stoppa diabetesutvecklingen och de allvarliga konsekvenser det har för individ och samhälle. Vi kan inte bara se på utan måste göra något om vi tror på en värld där diabetes kan förebyggas och att alla redan sjuka kan få bra vård. Vi måste gå samman, ingen kan göra detta ensam, olika intressen i samhället måste alla dra sitt strå till stacken. Vi måste ha det basala perspektivet från patienten med familj och närstående med fokus på psykosociala mekanismer av sjukdomen och vara beredda till en personlig och social intervention.

Danmark har vidare tradition och goda resultat av centerbildningar som Steno Diabetes Center som modell. Åtta EU-länder har utvecklat nationella planer för diabetes och genom dessa kan Europa bli ett föredöme för resten av världen.

Roadmap för diabetesprevention
Danmark har gjort en roadmap som innehåller tre delar:

1. Prevention av typ 2 diabetes genom livsstilsfaktorer
2. Screening för att tidigt upptäcka odiagnosticerad diabetes
3. Bättre vård för redan sjuka för att hindra komplikationsutveckling

Från Steno Diabetes Center redovisades remarkabelt goda resultat avseende uppfyllelse av uppsatta mål för patienterna. Detta uppnåddes genom vårdgivarens ökade medvetande om målen, medverkan av patienterna för att nå målen och kvartalsvis uppföljning av måluppfyllelse.

Den globala stora DAWN 2 studien omfattar 4013 deltagare i 16 länder och syftar till att definiera vilka behov som inte är täckta och var problemen för patienterna ligger. Man har funnit sex huvudfynd:

• Diabetes är en psykosocial utmaning
• Familjen är en outnyttjad resurs
• Aktiva patienter behövs
• Utbildningsprogram för patienter behövs
• Personal behöver tränas och behöver öka kompetensen
• Diskriminering pga diabetes är vanligt och måste motarbetas

Mer finns att läsa på DAWNSTUDY:

• http://www.dawnstudy.com/dawn2/

Utbilda patienterna
Patientutbildning ägnades en särskild session. Utbildning för patienter med diabetes startade på allvar på 70-talet i Italien och i Tyskland. Patienterna uppskattar oftast utbildning. Det bör komma i början av sjukdomen, när problem dyker upp eller om nya behandlingsprinciper kommer. Utbildningen bör vara nästan obligatorisk och utformas så att den passar alla, även lågutbildade och immigranter som har svårt för landets språk. Träffar i grupp medför att man utbyter erfarenheter och lämpar sig bra för icke farmakologiska strategier. Webbaserad utbildning är på frammarsch.

Från Finland rapporterades att Finland spenderar 12 procent av sjukvårdsbudgeten på diabetes. Man har börjat att vända sig specifikt till 40-åriga män där man identifierar individer med ökad risk för att utveckla diabetes och ger till dessa råd om preventiva åtgärder som kan hindra diabetes. Dessa män utrustas med elektroniska hälsokort och följsamheten till livsstilsråd kontrolleras sedan inom primärvården.

Gemensamma Europeiska mål
Christel Schaldemose, dansk EU parlamentariker menar att man måste sätta upp målen gemensamt i Europa och sätta gemensamma europeiska mål för att reducera komplikationsutveckling. De medlemsländer som inte uppfyller kraven utsätts då för politisk press både från andra länder och från medborgarna att klara måluppfyllelsen och göra något åt diabetes.

Sammanfattningsvis så är en fortsatt ökning av diabetes i befolkningen ett hot mot välfärden. Alla måste hjälpas åt med primärpreventiva åtgärder som främjar en livsstil som leder till minskad fetma och ökad fysisk aktivitet. Odiagnosticerade fall bör hittas genom screening och därefter ska god behandling erbjudas.  Bra vård ska även ges till patienter med redan etablerad sjukdom för att minska de sekundära komplikationerna.

Text: Mona Landin-Olsson, Svensk Förening för Diabetologi