Erik Renstörm har även lett projekt där man tittat på hur stress är kopplat till diabetes. Han berättar att var tredje person bland den vita populationen är känsligare för stress, där risken är stor att de utvecklar diabetes typ 2. De har fler receptorer i betacellerna som är känsliga för stresshormonet adrenalin.

- De med ökad känslighet bör troligtvis hitta en vardag med minskad vardagsstress, men det finns också möjlighet till skräddarsydd behandling.

Hur kan man då se vilka som är känsliga för stress? Jo, titta på personens DNA genom att ta ett blodprov.

- Psykisk ohälsa ligger verkligen i tiden. Vi bör fråga oss själva om dagens samhälle stämmer överens med mig som människa, där samhället och miljön har förändrats.

Vilken livsstil ska jag eftersträva?

Diabetes typ 2 är ett spännande område, eftersom det handlar om kollision mellan en variabel nedärvd risk att få sjukdomen och den miljö vi genom vår livsstil erbjuder våra betaceller, menar Erik. 

- Ju mer vi lär oss, desto mer förstår vi hur sambandet ser ut. Med HUGO-projektet skapades ryggraden för den moderna medicinska forskningen. Utvecklingen inom molekylärbiologin möjliggjorde revolutionen inom genetisk forskning. Det var där då utvecklingen tog fart på allvar, när man enkelt från ett biologiskt prov kunde härleda vilken gen det kom ifrån.

- Det är en fantastisk utveckling och de bästa sakerna jag gjort är tack vare den här revolutionen. Det är en fantastisk tid att vara verksam i. I dag är utmaningen att hitta det som ingen annan lagt märke till, det som ingen annan gör, och där man kan göra stor skillnad. Konsten är att välja bort och prioritera, fortsätter Erik.

Risken att få diabetes typ 2 beror som sagt på det genetiska arvet, men också den livsstil du väljer. Vilken livsstil ska jag eftersträva? I framtiden blir svaret på den frågan antagligen mer individanpassat än i dag. 

- Ät hälsosamt, men framför allt inte för mycket, rör på dig, sov mycket och stressa inte hela tiden. Alla är vi olika, där kost, motion och stress påverkar olika.

Molekyler och jonkanaler

Erik har även medverkat i projekt om bland annat hur proteiner i det medfödda immunsystemet påverkar insulinproduktion och frisättning. Han har även tillsammans med immunforskaren Anna Blom identifierat en molekyl (CD59) som spelar en helt grundläggande roll för hur insulinsekretion kan regleras. Det intressanta är att detta fynd skett genom klassisk ”omodern” hypotesdriven forskning, som alltid kommer att ha en viktig plats för stora oväntade medicinska framsteg.
På samma vis har Erik alltid odlat ett intresse för jonkanaler. I det senaste projektet har han tittat på mekaniskt aktiverade jonkanaler. De är kända från bland annat hjärta, lungor, urinblåsa och blodkärl, men inte alls i betaceller. Mekaniska signaler spelar också en viktig roll för hur betacellen fungerar och frisätter insulin. Detta leder till tanken att sjukgymnastik och massage kanske kan vara nya sätt att påverka blodsockerkontrollen.

Minskar antalet djurförsök

Andra mer målinriktade behandlingssätt kunde vara att med magnetiska nanopartiklar, som kan fjärrstyras, sätta igång en mekanisk signal som startar insulinsekretion. Detta undersöker Erik och i tre-dimensionella cellkulturer.

- En annan positiv effekt är att de utökar försöken vi kan göra med humana celler och minskar antalet djurförsök. 

- Sjukdomen är så komplex. Just att det inte finns några enkla sanningar gör det så intressant. Utvecklingen under de senaste 20 åren har gjort att vi har kunnat börja tackla problemen på allvar. Vi forskare kommer alltid på nya frågor, men vi måste också visa att vi hittar svar och kommer framåt. Där är det viktigt hur vi kommunicerar vår forskning, avslutar Erik.
 

Text och foto: Ann Fogelberg

Fotnot: Texten är publicerad med tillstånd av Diabetes Wellness