Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Benfrakturer – vanlig men ganska okänd diabeteskomplikation

Frakturer är dubbelt så vanliga bland diabetiker. Försämrad balans i kombination med ett skört skelett är två av orsakerna. Ändå är benbrott och andra frakturer en relativt okänd komplikation bland patienterna.
Varje år faller tiotusentals personer i Sverige så svårt att de behöver sjukhusvård. Merparten är äldre och diabetiker är överrepresenterade.

En tysk undersökning följde drygt 4 000 typ 1 diabetiker mellan 18 och 80 år i tio år och jämförde risken för frakturer bland dem och hos lika många icke-diabetiker med samma åldersspridning.
Under perioden drabbades 9,9 procent av icke-diabetikerna av någon slags fraktur. Motsvarande siffra bland diabetesdeltagarna var 18,4 procent, nästan dubbelt så stor risk att drabbads. Under tio år hade således nästan var femte diabetiker brutit något ben.
De mest uttalade skillnaderna mellan de båda grupperna gällde frakturer på underben, fotled, tå, axel, överarm, höft och revben. Högre ålder var också en mer uttalad riskfaktor bland diabetikerna än de andra. De som hade råkat ut för en fraktur hade i genomsnitt sämre blodsockerkontroll än de diabetiker som hade klarat sig från frakturer.
De tyska forskarna hänvisar till flera undersökningar som har visat att typ 1 diabetiker har en försämrad bentäthet vilket gör skelettet skört och att läkningsprocessen tar längre tid. Långvariga höga blodsocker försämrar bentätheten.

Vad kan patienterna

Den tyska undersökningen som publicerats i tidskriften Osteoporosis International svarar inte på frågan hur medvetna diabetespatienter är om komplikationen frakturer. Men det gör en irländsk undersökning som publicerats i tidskriften Healthcare. Artikelns rubrik lyder kunskap, uppfattningar och oro för komplikationer bland personer som har typ 1 eller typ 2 diabetes.
Den irländska forskargruppen från universitetssjukhuset i Galway har via en enkät intervjuat 110 typ 1 och 100 typ 2 diabetiker. Ett speciellt fokus var frågan hur medvetna deltagarna var den förhöjda risken för frakturer. Typ 1 diabetikerna var i medeltal 43 år och typ 2 diabetikerna 69 år.
Av svaren att döma hade de med typ 1 diabetes bättre kunskaper om komplikationer och också en större oro för dem än typ 2 diabetikerna.
Den mest välkända komplikationen var ögonskador, 92 procent av typ 1 diabetikerna och 83 procent av typ 2 diabetikerna kände till risken för försämrad syn/blindhet i samband med diabetes. Amputationer kom på andra plats, 80 procent med typ 1 och 70 procent med typ 2 diabetes var medvetna om risken. Njurskador, 83 respektive 63 procent.

Typ 1 diabetiker mest oroliga

Den komplikation som deltagarna ofta inte kände till var benskörhet/frakturer, 37 respektive 23 procent kände till att risken var förhöjd.
”Benskörhet har pekats ut som en komplikation vid diabetes som ofta resulterar i sjukhusvård, handikapp, lägre livskvalitet och för tidig död.” skriver forskarna och fortsätter. ”Detta kan dock förebyggas under livets alla faser.”
De påpekar också att frakturrisken är högre bland typ 1 än bland typ 2 diabetiker. Till exempel är höftfrakturer fem gånger vanligare bland typ 1 diabetiker.
Enkäten deltagarna fick fylla i bestod av en tio-gradig skala där ett betydde ingen oro och tio extrem oro för komplikationer.
När de medverkande fick ange sin oro för komplikationer framstod skillnader mellan typ 1 och typ 2 diabetiker tydligt.
Ingen eller lite oro, sju procent vid typ 1, 15 procent vid typ 2.
En viss oro, 22 respektive 8 procent.
Extremt oroad, 17 respektive 12 procent.

Blindhet värsta komplikationen

Det som var mest skrämmande enligt deltagarna var blindhet, därefter kom amputationer, njursjukdom och hjärtsjukdom.
Enbart tre av de 110 typ 1 diabetikerna och två av de 100 typ 2 diabetikerna uttryckte oro för att drabbas av frakturer.
Enligt forskarna visade typ 1 diabetikernas svar att de hade större kunskaper om diabetessjukdomen. De använde oftare mer vetenskapliga ord som ”betaceller”, ”Langerhanska öar” och ”autoimmunitet”. De kunde i regel även redogöra för skillnaden mellan typ 1 och typ 2 diabetes.
Bland typ 2 diabetikerna var enklare uttryck som ”en sjukdom där bukspottkörteln slutar tillverka insulin” vanligare. Bland dem var också kunskapen om skillnader mellan de båda diabetesformerna lägre.

Skillnader mellan grupperna

Forskarna menar att flera faktorer kan förklara skillnaderna mellan de båda grupperna. Till exempel var typ 1 diabetikerna avsevärt yngre och hade högre utbildning.
Den lägre nivån av oro för komplikationer bland typ 2 diabetikerna kan också bero på att de ofta hade andra sjukdomar, exempelvis cancer eller hjärt- kärlsjukdom. Det kan göra att fokus på diabetes och sjukdomens komplikationer blir lägre.

Länk till en sammanfattning av den tyska undersökningen i tidskriften Osteoporosis International
Incidence of Fractures in Patients With Type 1 Diabetes Mellitus-A Retrospective Study With 4420 Patients


Länk till en sammanfattning av den irländska studien i tidskriften Healthcare
Knowledge, Perceptions and Concerns of Diabetes -Associated Complications Among Individuals Living with Type 1 and Type 2 Diabetes Mellitus

Text: Tord Ajanki
 

En gammal persons hand vilar på en käpp
Bild: Matton

Senaste nyheter

2020-04-03

Klarare bild av hur blodsockernivå påverkar risker vid typ 1-diabetes

Klarare bild av hur blodsockernivå påverkar risker vid typ 1-diabetes
2020-04-01

25 miljoner till forskning om förebyggande behandlingar mot diabetes och hjärtkärlsjukdom

25 miljoner till forskning om förebyggande behandlingar mot diabetes och hjärtkärlsjukdom
2020-03-30

Flugor kan ge svar om fetma

Flugor kan ge svar om fetma
2020-03-25

Samma proteinplack bakom diabetes och neurologiska sjukdomar

Samma proteinplack bakom diabetes och neurologiska sjukdomar
2020-03-23

Maten och tarmfloran - vad vet vi egentligen?

Maten och tarmfloran - vad vet vi egentligen?

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)