Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Barns bruk av antibiotika ökar inte diabetesrisk

Resultaten från en stor dansk undersökning visar, i motsats till vad flera tidigare studier gjort, att antibiotikabehandling till små barn inte ökar risken för typ 1 diabetes senare i livet.

Det bakomliggande resonemanget för ett samband mellan medicinering med antibiotika till små barn och en ökad risk att drabbas av typ 1 diabetes är för det första att antibiotikan stör uppbyggnaden av en normal sammansättning av bakterierna i mag- tarmkanalen.

Outvecklad tarmflora

Störningen är väl känd åtminstone tillfälligt och speciellt hos små barn som ännu inte har en fullt utvecklad tarmflora. Detta gäller i synnerhet när behandlingen sker med antibiotika med brett spektrum, det vill säga som slår mot många olika sorters bakterier.

Mognar inte rätt

Det andra ledet i resonemanget är att den onormala tarmfloran av bakterier i sin tur påverkar immunsystemet i mag- tarmkanalen vilket då inte mognar som det ska. Det kan senare leda till att immunsystemet överreagerar och angriper den egna kroppens vävnader, vid typ 1 diabetes de insulinproducerande betacellerna.

Motstridiga resultat

Flera tidigare undersökningar har pekat på sambandet antibiotika och typ 1 diabetes men den nu presenterade stora danska undersökningen fann inget som helst samband.
Forskare vid Statens Serum Institut i Köpenhamn har via olika register gått igenom samtliga barn som föddes i Danmark åren 1995 till 2003.

Inget statistiskt samband

Nästan 90 procent av de drygt 600 000 barnen har behandlats med antibiotika. I medeltal med knappt fem behandlingsomgångar.
När forskarna jämförde de 454 barn som insjuknat i typ 1 diabetes och deras användning av antibiotika med de övriga barnen fann de inget samband.
De analyserade också effekten av olika typer av antibiotika, antalet kurer och hur gamla barnen var när de behandlades men fann fortfarande inget samband.

Behov av nya undersökningar

Ändå vill de inte helt avskriva sambandet mellan immunologisk hälsa och läkemedelsanvändning.
”Det finns ett behov av stora analyserande undersökningar om långtidseffekterna av medicinering i känsliga grupper, som barn, och speciellt då för läkemedel som barn använder ofta, till exempel antibiotika.” konstaterar forskarna.

Text: Tord Ajanki

Undersökningen är publicerad i tidskriften American Journal of Epidemiology