Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bara en släng av socker

Typ 2 diabetiker har ofta dåliga kunskaper om sin egen sjukdom. Var tredje vet inte ens om deras blodsockerkontroll är bra eller dålig.
- Skrämmande och fulltständigt oacceptabelt, kommenterar Mona Andersson, ordförande för Sveriges diabetessjuksköterskor som har beställt undersökningen av Sifo.

- Många studier visar ett entydigt samband mellan bra behandling och ökad livskvalitet, liksom minskad risk för allvarliga följdsjukdomar och till och med för tidig död, fortsätter Mona Andersson.
SFSD, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, har låtit Sifo intervjua 199 patienter med typ 2 diabetes om deras kunskaper om sjukdomen, vad som är oroande med den och hur nöjda de är med den behandling och rådgivning de får.

Huvudet i sanden

Sannolikt är det de bristande kunskaperna som ligger bakom att hälften av de tillfrågade svarade "vet ej" eller "inget" på frågan vad som oroar dem när det gäller den egna sjukdomen.
Patienter med låg utbildning använde oftare uttryck som att de hade "en släng av socker", enligt Sifoundersökningen. Högutbildade var oftare medvetna om vilka risker för följdsjukdomar typ 2 diabetes innebär.

Aldrig diskuterat med sjukvården

Sambandet kunskap/medvetenhet och bättre blodsockerkontroll var tydligt. HbA1c-värdet, som anger den genomsnittliga blodsockerhalten de senaste sex till åtta veckorna och är det viktigaste måttet för att utvärdera behandlingen, var lägre bland de med större kunskaper.
Var tredje patient kände inte ens till sitt HbA1c-värde och har heller inte diskuterat med läkare eller diabetessjuksköterska vilket värde de borde ha.
Var femte patient säger att de aldrig har diskuterat risker för följdsjukdomar med vårdpersonal.

Yngre patienter

Den vanligaste åldern för insjuknande i typ 2 diabetes är mellan 50 och 60 år men nästan en fjärdedel är under 50 år.
"De män och kvinnor +40 år som nu dyker upp på vårdcentralerna med typ 2 diabetes fanns inte för 10 år sedan", skriver Sifo och konstaterar att trots att de ska leva med sin sjukdom länge har så dåliga kunskper.

Tjockare patienter

72 procent av patienterna är överviktiga eller feta och var femte har fortsatt att gå upp i vikt sedan de fick typ 2 diabetes. Vid 20 års ålder var medelvikten 60 kilo för kvinnorna och 74 för männen. Idag är den 76 kilo för kvinnorna och 89 för männen.
Hälften av patienterna har också högt blodtryck och nästan var tredje även för högt kolesterolvärde. Värst till ligger patienter med stor övervikt.

Vården måste vara tydlig

"Tala klarspråk med dem som får typ 2-diabetes: berätta att det är en allvarlig sjukdom som i riskhänseende jämförs med den som fått en hjärtinfarkt. Det är viktigt att vården är tydlig i vad behandlingsmål innebär och vilken betydelse god behandling har – till exempel minskad risk för följdsjukdomar eller för tidig död. Här har diabetesvården brustit." står det i Sifoundersökningen.

Text: Tord Ajanki