Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Arvet väger tungt vid typ 1-diabetes

Typ 1 diabetes är vanligt bland svenska barn. Förklaringen är en hög ärftlig risk som samverkar med hittills okända miljöfaktorer. Men vad händer när barn med låg genetisk risk växer upp i Sverige, lever i samma miljö och äter svensk mat? Svaret är fortsatt låg risk.

En mycket stor kartläggning där barn med svenska och barn utlandsfödda föräldrar jämförts visar en spegelbild av risken i världen att insjukna i typ 1 diabetes mellan högrisk- och lågriskområden.
Så gott som samtliga barn, nästan 800 000, födda åren 1987-1993 i Sverige, har deltagit i undersökningen.

Risken består trots utvandring

Barn vars båda föräldrar kommer från typiska lågriskområden, till exempel stora delar av Asien och Latinamerika har även när de lever i Sverige liten risk att drabbas.
Däremot har barn vars båda föräldrar kommer från högriskområden, till exempel Finland, en fortsatt avsevärt hög risk.

Riskgener mycket spridda

Finland toppar statistiken i världen för typ 1 diabetes med 36,5 drabbade av 100 000 invånare. Sverige kommer på andra plats med 27,5 av 100 000.
Motsvarande siffror för till exempel Asien är 0,1 – 3,3 och för Latinamerika 0,8 – 9,1.
Ett antal kända genetiska riskvarianter är också mycket vanligare i högriskländer som Finland och Sverige där nästan halva befolkningen har dem.

Inte bara gener

Då bara en bråkdel av alla med riskgener insjuknar måste ytterligare någon faktor tillstöta för att ett barn ska insjukna och den faktorn måste sökas i omgivningen.
Den genetiska risken kan inte heller förklara att sjukdomen ökar så snabbt och debuterar i allt yngre åldrar i högriskländer.

Matematiskt precist

Den nu genomförda svenska kartläggningen visar med stor tydlighet att barn som inte i lika hög utsträckning har riskgener, alternativt har gener som skyddar mot sjukdomen, fortsätter att ha en låg risk även när de föds och växer upp i Sverige.
- Det är förvånande hur bra det stämmer med barnens ärftliga risk, nästan matematiskt precist, sa Ulf Söderström, barnläkare vid Mälarsjukhuset till Göteborgsposten när han presenterade undersökningen på den pågående läkarstämman i Göteborg.

Värst utsatta

Av de 783 547 barn som ingått i kartläggningen har 3 225 insjuknat i typ 1 diabetes.
Högst risk hade barn vars bägge föräldrar kommer från Finland, 5,2 av 1 000 drabbas. Sedan kommer barn vars ena förälder kommer från Finland och den andre från Sverige, 4,7 av 1 000. På tredje plats barn vars bägge föräldrar kommer från Sverige, 4,4 av 1 000.

100-procentig skillnad

I den andra ändan av tabellen finns barn med två föräldrar från Asien, 0,8 av 1 000 och barn med två föräldrar från Latinamerika, 1,0 av 1 000.
Om siffrorna räknas om till procent innebär det att ett barn med finska föräldrar har 17 procents högre risk än ett barn med svenska föräldrar och ett barn med asiatiska föräldrar hade 80 procent lägre risk än ett helsvenskt barn.
Risksiffrorna för typ 1 diabetes när den ene föräldern kommer från ett högriskområde och den andre från ett lågriskområde hamnade som väntat ungefär mitt emellan.

Gått på dagis och ätit skollunch

”Resultaten av undersökningen ger stöd åt teorin att det är genetiska faktorer som i huvudsak avgör den geografiska variationen av typ 1 diabetes i världen.” konstaterade forskarna när deras undersökning presenterade i tidskriften Pediatric Diabetes.
Forskarna tror inte att förklaringen skulle kunna vara att barn till invandrade föräldrar behåller en livsstil som eventuellt skulle kunna skydda mot typ 1 diabetes.
- Nej de här barnen har också gått på dagis och ätit skollunch som alla andra, säger Ulf Söderström.

Text: Tord Ajanki

Läs hela kartläggningen i tidskriften Pediatric Diabetes

Senaste nyheter

2019-02-15

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes
2019-02-13

”Big data”, muffins och rymdresor

”Big data”, muffins och rymdresor
2019-02-11

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen
2019-02-08

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?
2019-02-06

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)