Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ärftliga risken - när bara jag i släkten har typ 1 diabetes

Hej!
Jag har en rätt komplicerad fråga.
Så här ligger det till: Jag har haft diabetes sedan 8 års ålder nu är jag 25 år är inte född i Sverige utan i Montenegro men flyttade hit när jag var fyra är. I min släkt finns det inte en enda person som har diabetes inte ens dem mest avlägsna släkte och mina föräldrar är inte släkt med varandra(det är enligt lag förbjudet i Montenegro). Dem flesta blir över 90 år o vid den ålder skulle man nog ha upptäckt diabetes. Den enda personen jag inte vet så mycket om är min farfars far då han dog runt 50 års ålder i krig. Jag är rätt kunnig i gener, ärftlighet o andra saker. Har läst till biomedicinsk analytiker, farmakologi och molekylärbiologi.

Nu kommer frågan, det snackas så mycket om ärftlighet runt diabetes och på vilket sätt har jag ärvt min diabetes. Däremot blev jag otroligt sjuk innan diabetes upptäcktes då togs också blodglukos utan anmärkning sedan hade jag rätt lång ̈smekmånad̈, nästan två år.
Jag har haft denna diskussion med flera av mina professorer men aldrig fått svar.
Skulle uppskatta svar.

Svar: Frågan är svår att besvara just i ditt fall men generellt kan man säga att man inte ärver sjukdomen typ 1 diabetes. Däremot ärver man en risk att insjukna.
Riskgenerna för typ 1 diabetes är vanliga i befolkningen, i Sverige har omkring 30 procent av alla barn någon av de två vanligaste riskvarianterna men bara en liten del insjuknar. De flesta som får typ 1 diabetes har ingen nära släkting med sjukdomen. Det finns också kända genvarianter som skyddar mot typ 1 diabetes.
De kända riskgenerna tillhör HLA-systemet som deltar i regleringen av immunsystemets sätt att fungera.
Av detta har forskarna dragit slutsatsen att när barn som har riskgener insjuknar har något ytterligare tillstött och detta något måste komma från miljön. Den starkaste misstanken är att vid en virusinfektion (i de insulinproducerande betacellerna) hos de genetiska känsliga får immunsystemet att reagera felaktigt, inte bara angripa viruset utan också kroppens egna betaceller vilket, om angreppet fullföljs, leder till att cellerna dör och typ 1 diabetes är ett faktum.

Den så kallade smekmånaden kan variera stort i längd från individ till individ. Smekmånaden beror på att de överlevande men mycket stressade betacellerna får avlastning när insulinbehandlingen startar. De återhämtar sig och förmår producera tillräckligt mycket insulin för att jämna ut blodsockerhalterna när de injicerade insulinet inte är tillräckligt.

Senaste nyheter

2019-02-15

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes
2019-02-13

”Big data”, muffins och rymdresor

”Big data”, muffins och rymdresor
2019-02-11

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen
2019-02-08

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?
2019-02-06

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)