Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Är männen mer imponerade av sin egen forskning än vad kvinnorna är?

En studie i British Medical Journal har granskat mäns respektive kvinnors ordval i de egna vetenskapliga publikationerna. Och det är skillnad. När den ansvarige författaren är man är ord som ”unik”, ”lovande” och ”excellent” vanligare. Och, det kan ha betydelse, menar till exempel vetenskapsjournalisten Emily Chung på mediaföretaget Canadian Broadcasting Corporation.

Pipetter i ett labb.
Foto: Dreamstime

Att beskriva forskningen som strålande, att beskriva den som betydelsefull, gör att den oftare blir citerad av andra forskare. Detta i sin tur ger ett större vetenskapligt inflytande och framgång, konstaterar Emily Chung.
Canadian Broadcasting Corporation öppnade på sin hemsida ett kommentarsfält efter att de skrivit om publikationen i British Medical Journal och det kommenterades, drygt 400 gånger, innan funktionen stängdes ned. Män var påfallande aktiva.

Harry skrev: Kvinnornas forskning kallas inte för excellent lika ofta som mäns …kanske den inte heller är det.
Ed undrade: Varför tror författaren att det finns ett problem här? Pekar undersökningen på könsfördomar eller på det faktum att männens forskningsresultat är mer värda superlativen.
Och Mark (mycket aktiv med att kommentera) menar: Jag är för att kvinnorna tar över hela samhället. Bara två regler. Jag och mina pojkar åker och fiskar och ni kan inte längre skylla oss för någonting.
Påfallande var att merparten av männen var mer eller mindre negativa och merparten av kvinnorna positiva till genomgången i British Medical Journal. En genomgående kommentar är att skillnaden mellan mäns och kvinnors ordval inte är särskilt stor, därför saknar studien i British Medical Journal betydelse. Frågan då blir varför British Medical Journal, en världens mest ansedda medicinska tidskrifter, väljer att publicera den.

Drygt sex miljoner artiklar

Nu till studien i British Medical Journal, vars förste författare, Marc Lerchenmueller (en man) och hans kollegor från universitetet i Manheim, Tyskland, tillsammans med kollegor i USA, analyserade 6,2 miljoner vetenskapliga artiklar.
Analysen visade att artiklar där både ansvarig författare och försteförfattare var män användes ordet ”nydanande” 60 procent oftare än om författarna var kvinnor. Ordet ”unik” 44 procent oftare. ”Utan motstycke” 72 procent oftare. Samma sak med merparten av 25 positivt laddade ord som ingick i undersökningen.
Forskarna bakom analysen påpekar också att genusskillnaderna var störst i de högst rankade tidskrifterna. Men, det är inte så enkelt som att de manliga författarna lyckas ”lura” tidskrifterna. Innan publicering har de vetenskapliga artiklarna granskats av såväl utomstående forskare i ämnesområdet som tidskriftens egen redaktion.

Om detta är ett problem, vad kan göras för att rätta till det?
En enkel lösning skulle vara att kvinnorna börjar formulera sig som männen, det vill säga använda mer positiva uttryck, skriver forskarna i en kommentar men varnar för en sådan utveckling. Istället bör vi korrigera ett fördomsfullt system mot de kvinnliga forskarna.
I en ledarkommenter skriver Anupam B. Jena (också han man), Harvard Medical School att för samhällets skull vill vi att den bästa forskningen också ska bedömas som bäst. Värderingen ska varken baseras på kön eller på forskarnas egna åsikter om hur banbrytande deras arbete är.

Länk till undersökningen i tidskriften British Medical Journal:
Gender differences in how scientists present the importance of their research: observational study

Text: Tord Ajanki